2014-12-23
God jul och fredligt nytt år!
Varmaste tack till alla som på något sätt varit delaktiga i våra aktiviteter under hösten! Vi hoppas att ni får en riktigt skön helg, och ser fram emot att påbörja nya projekt så fort nyårsdammet har lagt sig!
2014-11-27
Lokalföreningens besök på Procivitas i Malmö
11 och 12 november var vi del av gymnasieskolan Procivitas temavecka om internationalisering.
Vi talade om fredsarbete som förutsättning för att uppnå Millenniemålen med följande övergripande frågeställning:
På vilka sätt relaterar/försvårar konflikter förutsättningarna för att nå milleniemålen?
Målen är:
Att utrota den extrema fattigdomen och hungern i världen
Att se till att alla barn får gå i skolan
Att öka jämställdheten mellan kvinnor och män och att stärka kvinnors ställning
Att minska barnadödligheten i världen
Att uppnå en bättre mödravård och minskad mödradödlighet
Att stoppa spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar
Att säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling
Att utveckla ett globalt partnerskap för utveckling
Vi diskuterade hur vi kan arbeta för en fredligare värld och alternativ till en ökad militarisering och vilken roll kärnvapen har spelat och spelar på den säkerhetspolitiska arenan.
Vi presenterade även de olika delarna i Svenska Freds arbete, och lade där särskilt fokus på förebyggande konflikthantering och kärnvapen, samt gav en historisk tillbakablick på effekterna av bomberna över Hiroshima och Nagasaki.
Eleverna fick också fundera över Sveriges roll i en internationaliserad värld i relation till Nato och internationell vapenhandel.
Vi talade om fredsarbete som förutsättning för att uppnå Millenniemålen med följande övergripande frågeställning:
På vilka sätt relaterar/försvårar konflikter förutsättningarna för att nå milleniemålen?
Målen är:
Att utrota den extrema fattigdomen och hungern i världen
Att se till att alla barn får gå i skolan
Att öka jämställdheten mellan kvinnor och män och att stärka kvinnors ställning
Att minska barnadödligheten i världen
Att uppnå en bättre mödravård och minskad mödradödlighet
Att stoppa spridningen av hiv/aids, malaria och andra sjukdomar
Att säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling
Att utveckla ett globalt partnerskap för utveckling
Vi diskuterade hur vi kan arbeta för en fredligare värld och alternativ till en ökad militarisering och vilken roll kärnvapen har spelat och spelar på den säkerhetspolitiska arenan.
Vi presenterade även de olika delarna i Svenska Freds arbete, och lade där särskilt fokus på förebyggande konflikthantering och kärnvapen, samt gav en historisk tillbakablick på effekterna av bomberna över Hiroshima och Nagasaki.
Eleverna fick också fundera över Sveriges roll i en internationaliserad värld i relation till Nato och internationell vapenhandel.
2014-11-23
Tjetjenska konstnärer på besök
Malmö har under den gångna veckan haft besök av tre oerhört begåvade, unga tjetjenska konstnärer som ägnat sig åt att göra animationer tillsammans med RåFILM, på temat fred och konfliktbearbetning. Under veckan har de färdigställt sina filmer som en del av projektet Animating art in Chechnya, ett samarbete mellan RåFILM och Stockholms freds. Mer att läsa om projektet finns på Stockholms freds blogg, där man även kan se några av de färdiga animationerna:
http://stockholmsfreds.se/blogg/
Vi i lokalföreningen Lund-Malmö har varit glada att kunna bidra till en god vistelse för konstnärerna på olika sätt, genom att ställa upp med boende och genom att anordna en guidad visning på Skissernas museum i Lund, en plats där just den kreativa processen är i fokus. Vi var också glada att få delta på den avslutande middagen/filmvisningen, där de färdiga animationerna visades.
Ta mycket gärna en titt på filmerna, de är mycket se- och tänkvärda!
http://stockholmsfreds.se/blogg/
Vi i lokalföreningen Lund-Malmö har varit glada att kunna bidra till en god vistelse för konstnärerna på olika sätt, genom att ställa upp med boende och genom att anordna en guidad visning på Skissernas museum i Lund, en plats där just den kreativa processen är i fokus. Vi var också glada att få delta på den avslutande middagen/filmvisningen, där de färdiga animationerna visades.
Ta mycket gärna en titt på filmerna, de är mycket se- och tänkvärda!
2014-10-23
FN-dagen i Lund 24 oktober
Hösten rullar vidare i rasande fart! Nu på fredag kommer vi i lokalföreningen att delta i Lunds FN-förenings högtidlighållande av FN-dagen, som i år har temat Israel-Palestinakonflikten, då det är FN:s internationella år för solidaritet med Palestina. Kom gärna dit och mingla en stund med oss, lyssna på intressanta samtal, ta en broschyr eller köp en t-shirt med fredligt budskap!
Så här ser programmet för kvällen ut (från Lunds FN-förening):
Den 24 oktober uppmärksammar vi FN-dagen i Brf Gasverkets samlingssal på Trollebergsvägen 9 i Lund kl 18.00 - ca 20.00.
Hjärtligt välkomna!
Så här ser programmet för kvällen ut (från Lunds FN-förening):
Den 24 oktober uppmärksammar vi FN-dagen i Brf Gasverkets samlingssal på Trollebergsvägen 9 i Lund kl 18.00 - ca 20.00.
Kvällen inleds med fika med FN-bakelser, mingel och informationsbord där du bl.a. kan få veta mer om våra samarbetsorganisationer.
Kl. 18.30 samtalar professor Jan Hjärpe och pol.mag. Kerstin Johanssson från Palestinagruppen i Lund på temat Palestina - vad händer nu?
Samarrangörer är ABF Mittskåne, Palestinagruppen i Lund, Svalorna Indien Bangladesh, Svenska Freds och Unicef.
2014-09-07
Hösten har börjat!
Efter sommarlugnet råder nu återigen full aktivitet i lokalföreningen. Det är många spännande saker på gång. Svenska freds har inlett ett animationsprojekt med tjetjenskt kulturutbyte som vi lokalt är involverade i, vi fortsätter att sprida Vapenvalet genom flyers och insändare såhär inför sista valspurten, och det finns planer på att försöka anordna utställningar på temat Hiroshima och kärnvapnens förbjudande på bibliotek i Lund-Malmöområdet.
Sommaren har dock inte heller varit helt stilla! Lokalföreningen höll en traditionsenlig utställning till minne av atombombningen av Hiroshima den 6 augusti i Lunds domkyrka. Under dagen hölls ett mycket klokt och kraftfullt tal av Karin Utas Carlsson från Svenska läkare mot kärnvapen som jag här vill dela med mig av:
Det är idag 69 år sedan den japanska staden Hiroshima förstördes av den första atombomben som använts mot en befolkning. Varje år högtidlighåller Läkare mot Kärnvapen minnet av offren för de två atombomberna, den över Hiroshima och den över Nagasaki tre dagar senare. Ett par hundratusen människor dog inom några månader och de fortsätter att dö av verkningar av bomben. Lidandet dessa bomber orsakat är oerhört, ofattbart. Detta får aldrig ske igen!
Det var i slutet av det av Andra Världskriget USA:s president Harry Truman beordrade atombombningarna av de japanska städerna. Argumentet var att minska lidande och död och få slut på kriget. Håller verkligen det argumentet? Vi tycker inte det, och många med oss. Historiska data talar emot.
Tyskland hade kapitulerat den 8 maj. Kriget mot Japan fortsatte. Stora städer på de japanska öarna, inkl. Tokyo, hade bombats och hundratusentals människor dödats eller sårats. De västallierade krävde villkorslös kapitulation. För japanerna var kejsaren helig. De ansåg sig inte kunna underkasta sig helt utan villkor. Den 13 juli meddelade Japan den ryska ledningen (som medlare) att de önskade fred. Amerikansk underrättelsetjänst kände till det. Det blev ändå inga förhandlingar.
Den 6 augusti fälldes bomben över Hiroshima. Det var en uranbomb, med sprängkraften hos13 kton trotyl, en mycket liten bomb med nutida mått mätt. Den 8 aug. förklarade Ryssland krig mot Japan. Om man nu skulle tro på att det sparade liv att spränga Hiroshimabomben, varför nöjde man sig inte med det och inväntade effekten av att Ryssland gick in i kriget mot Japan? Amerikanarna sprängde ytterligare en bomb den 9 augusti. Bomben över Nagasaki var av annat slag, en bomb av plutonium, testad tre veckor tidigare. Det finns anledning att tro att det var två orsaker till att man inte inväntade Japans kapitulation, nämligen, att man ville minska Rysslands krav på inflytande efter krigsslutet, och att man ville se effekten också av en plutoniumbomb. Ofattbart grymt och cyniskt.
Vi påminner om detta för att detta aldrig får ske igen och för att visa på att vi sedan 1945 lever under hot av de massförstörelsevapen som samlats i stora mängder och som idag hotar själva livet på jorden. Det finns 17 000 kärnvapenstridsspetsar i världen, varav ett par tusen står klara att avfyras inom loppet av minuter. 9 stater har kärnvapen: flest har Ryssland och USA. De övriga staterna är Kina, Storbritannien, Frankrike, Israel, Indien, Pakistan och Nordkorea. Amerikanska kärnvapen är utplacerade i Tyskland, Italien, Belgien och Nederländerna samt Turkiet. USA utvecklar och moderniserar sina kärnvapen. Stora summor läggs ned på den här utvecklingen. Ryssland upplever sig hotat av NATO som har baser som omringar Ryssland och med ett kraftigt försvagat konventionellt försvar upplever sig Ryssland beroende av kärnvapen.
ICAN The International Campaign to Abolish Nuclear Weapons är en internationell organisation som bildades 2007 för samarbete för att totalförbjuda kärnvapen, innehav, testning, hot och användning. ICAN har nu flera hundra partnerorganisationer spridda i över 80 länder. Med är den internationella läkarorganisationen mot kärnvapen, IPPNW. Läkare mot Kärnvapen Sverige är medlem i ICAN och har tillsatt en kampanjarbetare för ICAN Sverige. Man arbetar med nätverksbyggande, lobbying emot svenska politiker och kampanjer riktad mot allmänheten. Bl a har man en kampanj för att få de svenska storbankerna att inte investera i företag inom kärnvapenindustrin. Två banker har ändrat sin policy, Nordea och Swedbank. De andra två återstår.
Två konferenser om kärnvapnens humanitära konsekvenser har ägt rum i Oslo och i Nayarit i Mexico och en tredje är planerad till Wien i december i år. 125 stater har ställt sig bakom det här initiativet för att nå en kärnvapenfri värld. Sverige har, i likhet med kärnvapenstaterna, ställt sig kallsinnigt. Sverige som tidigare varit mycket aktivt för nedrustning av kärnvapen har under senare år intagit en mycket passiv roll. Sverige var för 15 år sedan med och grundade New Agenda Coalition, NAC, en grupp kärnvapenfria stater som sätter press på kärnvapenstaterna. Sverige lämnade samarbetet förra året! Nu ökar emellertid aktiviteten hos NAC.
Ickespridningsavtalet, NPT, från 1970 följs upp med konferenser vart femte år. Nästa konferens är 2015. Inför denna har tre förberedande möten hållits. Det senaste nu i maj i New York. Där lade icke-kärnvapenstaterna i NAC fram ett kraftfullt uttalande mot kärnvapen och man höll flera ambitiösa och målinriktade anföranden. Under åratal av förhandlingar har kärnvapenstaterna gjort mycket litet för att minska sina egna kärnvapen. En enorm mängd kvarstår fortfarande trots vissa neddragningar och man fortsätter testningar och utvecklingsarbete. Så länge kärnvapenstaterna inte ser om sitt eget hus kan man inte vänta sig att andra stater ska avstå. Kärnvapen har blivit en symbol för styrka. Så t ex såg man glädjeyttringar i Indien när Indien skaffade egna kärnvapen. Även ett mindre kärnvapenkrig mellan de två kärnvapenstaterna Indien och Pakistan skulle kunna orsaka enormt lidande. Man har beräknat att det skulle kunna leda till två miljarder människors svält.
Läkare mot kärnvapen verkar för en internationellt bindande konvention mot kärnvapen av den typ som fattats när det gäller kemiska och biologiska massförstörelsevapen. Vid en opinionsundersökning fick SLMK svar från 9 av 10 av svenskarna att de ville att Sverige ska stödja arbetet för att förbjuda kärnvapen . En majoritet av riksdagsmännen är inte nöjda med Sveriges nuvarande nedrustningspolitik och flera partier vill att Sverige ska arbeta för ett förbud mot kärnvapen.
Våld föder våld. Vi människor måste minska våldet och förtrycket för att minska lidandet i världen och i förlängningen förhindra vår egen undergång. Vi har enorma problem: kärnvapenhotet, den ojämlika resursfördelningen i världen, miljöförstöringen, krigen, flyktingströmmarna. Det är bara genom att tänka på ett nytt sätt vi kan förändra oss själva och världen och minska lidandet.
Jag har en vision av en bättre värld – en fredskultur. Vi måste komma till rätta med maktlöshetskänslorna och hitta vår kraft. Då kan vi också ge kraft till andra. ‘.
En fredlig värld innehåller mindre våld och förtryck, mer av kärlek och livskraft, mer utrymme för det vi vill ha och behöver men mindre girighet. Det gäller att verka för en mindre orättvis fördelning av jordens resurser – också för vår egen skull.
Det finns idag mycket kunskap om konflikters dynamik och hantering. Så t ex orsakas våld av förtryck, rädslor och känslor av maktlöshet. Det gäller alltså att minska rädslor och förtryck. Hot skapar rädsla. Vid hantering av konflikter bör hot undvikas och tillit skapas. Kärnvapen är i grunden oanvändbara genom att de skapar så stor förödelse för alla. Ändå använder man dem som hot.
Det ligger ett värde i att se sambanden mellan lokal och global nivå. Genom att handla för det jag tror på lokalt kan jag göra ringar på vattnet, påverka det stora skeendet, makronivån. Jag är övertygad om att vi har med oss vårt förhållningssätt, vårt sätt att tänka vad vi än sysslar med, och ska ta ställning till. Om vi har lärt oss att se andras perspektiv, om vi har lärt oss andra sätt att handla än att ge igen eller undvika konflikten, då kan vi slippa att tänka i hämnd och i stället skapa tillit; ge vänskap och kärlek i stället för att skapa fiender. Det gäller alla nivåer.
En fredskultur kan skapas!
Sommaren har dock inte heller varit helt stilla! Lokalföreningen höll en traditionsenlig utställning till minne av atombombningen av Hiroshima den 6 augusti i Lunds domkyrka. Under dagen hölls ett mycket klokt och kraftfullt tal av Karin Utas Carlsson från Svenska läkare mot kärnvapen som jag här vill dela med mig av:
Det är idag 69 år sedan den japanska staden Hiroshima förstördes av den första atombomben som använts mot en befolkning. Varje år högtidlighåller Läkare mot Kärnvapen minnet av offren för de två atombomberna, den över Hiroshima och den över Nagasaki tre dagar senare. Ett par hundratusen människor dog inom några månader och de fortsätter att dö av verkningar av bomben. Lidandet dessa bomber orsakat är oerhört, ofattbart. Detta får aldrig ske igen!
Det var i slutet av det av Andra Världskriget USA:s president Harry Truman beordrade atombombningarna av de japanska städerna. Argumentet var att minska lidande och död och få slut på kriget. Håller verkligen det argumentet? Vi tycker inte det, och många med oss. Historiska data talar emot.
Tyskland hade kapitulerat den 8 maj. Kriget mot Japan fortsatte. Stora städer på de japanska öarna, inkl. Tokyo, hade bombats och hundratusentals människor dödats eller sårats. De västallierade krävde villkorslös kapitulation. För japanerna var kejsaren helig. De ansåg sig inte kunna underkasta sig helt utan villkor. Den 13 juli meddelade Japan den ryska ledningen (som medlare) att de önskade fred. Amerikansk underrättelsetjänst kände till det. Det blev ändå inga förhandlingar.
Den 6 augusti fälldes bomben över Hiroshima. Det var en uranbomb, med sprängkraften hos13 kton trotyl, en mycket liten bomb med nutida mått mätt. Den 8 aug. förklarade Ryssland krig mot Japan. Om man nu skulle tro på att det sparade liv att spränga Hiroshimabomben, varför nöjde man sig inte med det och inväntade effekten av att Ryssland gick in i kriget mot Japan? Amerikanarna sprängde ytterligare en bomb den 9 augusti. Bomben över Nagasaki var av annat slag, en bomb av plutonium, testad tre veckor tidigare. Det finns anledning att tro att det var två orsaker till att man inte inväntade Japans kapitulation, nämligen, att man ville minska Rysslands krav på inflytande efter krigsslutet, och att man ville se effekten också av en plutoniumbomb. Ofattbart grymt och cyniskt.
Vi påminner om detta för att detta aldrig får ske igen och för att visa på att vi sedan 1945 lever under hot av de massförstörelsevapen som samlats i stora mängder och som idag hotar själva livet på jorden. Det finns 17 000 kärnvapenstridsspetsar i världen, varav ett par tusen står klara att avfyras inom loppet av minuter. 9 stater har kärnvapen: flest har Ryssland och USA. De övriga staterna är Kina, Storbritannien, Frankrike, Israel, Indien, Pakistan och Nordkorea. Amerikanska kärnvapen är utplacerade i Tyskland, Italien, Belgien och Nederländerna samt Turkiet. USA utvecklar och moderniserar sina kärnvapen. Stora summor läggs ned på den här utvecklingen. Ryssland upplever sig hotat av NATO som har baser som omringar Ryssland och med ett kraftigt försvagat konventionellt försvar upplever sig Ryssland beroende av kärnvapen.
ICAN The International Campaign to Abolish Nuclear Weapons är en internationell organisation som bildades 2007 för samarbete för att totalförbjuda kärnvapen, innehav, testning, hot och användning. ICAN har nu flera hundra partnerorganisationer spridda i över 80 länder. Med är den internationella läkarorganisationen mot kärnvapen, IPPNW. Läkare mot Kärnvapen Sverige är medlem i ICAN och har tillsatt en kampanjarbetare för ICAN Sverige. Man arbetar med nätverksbyggande, lobbying emot svenska politiker och kampanjer riktad mot allmänheten. Bl a har man en kampanj för att få de svenska storbankerna att inte investera i företag inom kärnvapenindustrin. Två banker har ändrat sin policy, Nordea och Swedbank. De andra två återstår.
Två konferenser om kärnvapnens humanitära konsekvenser har ägt rum i Oslo och i Nayarit i Mexico och en tredje är planerad till Wien i december i år. 125 stater har ställt sig bakom det här initiativet för att nå en kärnvapenfri värld. Sverige har, i likhet med kärnvapenstaterna, ställt sig kallsinnigt. Sverige som tidigare varit mycket aktivt för nedrustning av kärnvapen har under senare år intagit en mycket passiv roll. Sverige var för 15 år sedan med och grundade New Agenda Coalition, NAC, en grupp kärnvapenfria stater som sätter press på kärnvapenstaterna. Sverige lämnade samarbetet förra året! Nu ökar emellertid aktiviteten hos NAC.
Ickespridningsavtalet, NPT, från 1970 följs upp med konferenser vart femte år. Nästa konferens är 2015. Inför denna har tre förberedande möten hållits. Det senaste nu i maj i New York. Där lade icke-kärnvapenstaterna i NAC fram ett kraftfullt uttalande mot kärnvapen och man höll flera ambitiösa och målinriktade anföranden. Under åratal av förhandlingar har kärnvapenstaterna gjort mycket litet för att minska sina egna kärnvapen. En enorm mängd kvarstår fortfarande trots vissa neddragningar och man fortsätter testningar och utvecklingsarbete. Så länge kärnvapenstaterna inte ser om sitt eget hus kan man inte vänta sig att andra stater ska avstå. Kärnvapen har blivit en symbol för styrka. Så t ex såg man glädjeyttringar i Indien när Indien skaffade egna kärnvapen. Även ett mindre kärnvapenkrig mellan de två kärnvapenstaterna Indien och Pakistan skulle kunna orsaka enormt lidande. Man har beräknat att det skulle kunna leda till två miljarder människors svält.
Läkare mot kärnvapen verkar för en internationellt bindande konvention mot kärnvapen av den typ som fattats när det gäller kemiska och biologiska massförstörelsevapen. Vid en opinionsundersökning fick SLMK svar från 9 av 10 av svenskarna att de ville att Sverige ska stödja arbetet för att förbjuda kärnvapen . En majoritet av riksdagsmännen är inte nöjda med Sveriges nuvarande nedrustningspolitik och flera partier vill att Sverige ska arbeta för ett förbud mot kärnvapen.
Våld föder våld. Vi människor måste minska våldet och förtrycket för att minska lidandet i världen och i förlängningen förhindra vår egen undergång. Vi har enorma problem: kärnvapenhotet, den ojämlika resursfördelningen i världen, miljöförstöringen, krigen, flyktingströmmarna. Det är bara genom att tänka på ett nytt sätt vi kan förändra oss själva och världen och minska lidandet.
Jag har en vision av en bättre värld – en fredskultur. Vi måste komma till rätta med maktlöshetskänslorna och hitta vår kraft. Då kan vi också ge kraft till andra. ‘.
En fredlig värld innehåller mindre våld och förtryck, mer av kärlek och livskraft, mer utrymme för det vi vill ha och behöver men mindre girighet. Det gäller att verka för en mindre orättvis fördelning av jordens resurser – också för vår egen skull.
Det finns idag mycket kunskap om konflikters dynamik och hantering. Så t ex orsakas våld av förtryck, rädslor och känslor av maktlöshet. Det gäller alltså att minska rädslor och förtryck. Hot skapar rädsla. Vid hantering av konflikter bör hot undvikas och tillit skapas. Kärnvapen är i grunden oanvändbara genom att de skapar så stor förödelse för alla. Ändå använder man dem som hot.
Det ligger ett värde i att se sambanden mellan lokal och global nivå. Genom att handla för det jag tror på lokalt kan jag göra ringar på vattnet, påverka det stora skeendet, makronivån. Jag är övertygad om att vi har med oss vårt förhållningssätt, vårt sätt att tänka vad vi än sysslar med, och ska ta ställning till. Om vi har lärt oss att se andras perspektiv, om vi har lärt oss andra sätt att handla än att ge igen eller undvika konflikten, då kan vi slippa att tänka i hämnd och i stället skapa tillit; ge vänskap och kärlek i stället för att skapa fiender. Det gäller alla nivåer.
En fredskultur kan skapas!
2014-06-14
Sommarläsning: Vi har skrivit brev till politikerna...
... där vi ställer dem till svars för den bristande öppenheten kring Sveriges säkerhetspolitik från efterkrigstiden och framåt, speciellt vad gäller vår nära relation till Nato. Representanter från alla riksdagspartier har fått brevet, och hittills har vi fått fyra svar; från C, Kd, Mp och V. Svaren finns nedan. Får vi in fler lägger vi naturligtvis upp dem här efterhand!
Här är frågorna vi ställde:
1.Hur ser ni på det faktum att grundläggande demokratiska principer åsidosatts under hela efterkrigstiden i Sverige, vad avser säkerhetspolitiken? Hur är den demokratiska öppenheten i dessa frågor idag jämfört med för 50 år sedan?
2. Vilka strukturer finns i Sverige idag för att förhindra att vårt land tar avgörande steg som påverkar vår säkerhetspolitiska roll internationellt, utan att involvera medborgarna i beslutsprocessen?
3. Vilka är svenskarnas medborgerliga verktyg för att få insyn och möjlighet att påverka säkerhetspolitiskt viktiga frågor?
Här är frågorna vi ställde:
1.Hur ser ni på det faktum att grundläggande demokratiska principer åsidosatts under hela efterkrigstiden i Sverige, vad avser säkerhetspolitiken? Hur är den demokratiska öppenheten i dessa frågor idag jämfört med för 50 år sedan?
3. Vilka är svenskarnas medborgerliga verktyg för att få insyn och möjlighet att påverka säkerhetspolitiskt viktiga frågor?
4. Vad betraktar ni som de största säkerhetspolitiska utmaningarna för Sverige nu och i framtiden?
5. Vilka ser ni som potentiella samarbetspartner kring fred och militära frågor? Nato? Eu? Andra nationalstater/aktörer?
6. Hur bör enligt er Sverige förhålla sig till begreppen alliansfrihet och neutralitet?
7. Vilka aktörer i Sverige tjänar på ett eventuellt Natomedlemsskap och på vilka sätt? Medborgarna? Vapenexportörerna? Försvarsmakten?
8.Vilka nackdelar ser ni med ett eventuellt Natomedlemsskap?
Och här är svaren:
Staffan Danielsson (C):
"Sverige bör öppet redovisa sina säkerhetspolitiska ställningstagande, så det är naturligtvis lätt att i efterhand vara kritisk mot de tydligen dubbla budskapen under det kalla kriget. Å andra sidan var hotet från Sovjetkommunismen reellt och måste hanteras.
Sverige samarbetar idag mycket nära med de västliga demokratiernas militära allians, Nato. Utan någon stor folklig debatt tar Sverige steg för steg i ett allt närmare samarbete.
Centerpartiet står bakom Sveriges militära alliansfrihet. Samtidigt inser vi att det säkerhetspolitiskt hänt oerhört mycket de senaste decennierna som behöver analyseras och diskuteras. Vi har därför drivit på för att Sveriges militära samarbeten i EU och med Nato och i Norden ska analyseras, helst av t ex försvarsberedningen.
Jag är glad över att regeringen har utsett förre moskvaambassadören Thomas Bertelman att utreda detta. Jag hoppas att hans rapport ska bli ett bra underlag för en bredare diskussion bland de politiska partierna och bland medborgarna.
6. Även om Sverige är alliansfritt, står vi inte längre neutrala om våra grannländer anfalls. Internationella insatser, som syftar till att stärka fred och utsatta människors värdighet, stärker också europeisk säkerhet.
7. Vi kristdemokrater vill tillsätta en förutsättningslös utredning om olika säkerhetspolitiska lösningar där också frågan om ett svenskt Nato-medlemskap prövas. I en sådan utredning kommer för- och nackdelar att kunna belysas. I nuläget är det således inte möjligt att besvara denna fråga.
8. Vi kristdemokrater vill tillsätta en förutsättningslös utredning om olika säkerhetspolitiska lösningar där också frågan om ett svenskt Nato-medlemskap prövas. I en sådan kommer för- och nackdelar att kunna belysas."
"1. Det är en väldokumenterad sanning att Sverige höll sig med ett hemligt Natosamarbete när Sverige officiellt var neutralt. Att det finns ett glapp mellan sanningen och det faktiska samarbete som pågår inger naturligtvis inte förtroende, varken för regeringen eller Sverige som nation. Disciplinen nutidshistoria borde lyftas fram genom att staten häver sekretessen på ärenden från andra världskriget och framåt. Medborgarna borde kunna tåla sanningen om det så bara handlar om frågor som hände 10-15 år tillbaka i tiden.
2. Det är oroande att se hur fort det går efter en händelse som Ukraina att alla pratar militär upprustning och svenskt Natomedlemskap. Svårt att se att det finns några strukturer som garanterar att medborgarna involveras i beslutsprocessen kring vår säkerhetspolitiska roll internationellt. Allmänna val är annars ett sådant tillfälle där väljarna har möjlighet att ställa politikerna till svars för den förda politiken. Just i år finns det två ypperliga tillfällen att ta chansen att rösta bort de man inte tycker för en bra politik.
3. Man kan ställa sina politiker till svars när det är allmänna val. Man kan även driva opinion, antingen som privatperson, eller gå med i en förening som Svenska Freds och Skiljedomsföreningen.
4. Nu när alla pratar Ukraina och allt fokus läggs på militären är det lätt att glömma bort de verkliga hoten mot samhällets sårbarhet och den breddade hotbilden som vi i Miljöpartiet menar vi bör lägga större fokus på. Det handlar om att klimatanpassa vårt samhälle till att kunna stå emot ett föränderligt klimat, med extrema skyfall, höjda vattennivåer. Vidare handlare det om terrorism, organiserad brottslighet, socialt utanförskap, migrationsströmmar, hot mot demokrati och rättssystem, hot mot värderingar, cyberhot, naturkatastrofer och pandemier. Samt väpnat angrepp. Den viktigaste utmaningen är att värna befolkningens liv och hälsa, att värna samhällets funktionalitet, och att värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter.
5. Sverige är medlemmar i EU och i Partnerskap för Fred. Vi ser ingen anledning att därutöver ansluta oss till militäralliansen Nato. Miljöpartiet anser att den svenska neutralitetspolitiken och alliansfriheten har tjänat Sverige väl i snart 200 år. Vi vill betona att svensk säkerhetspolitik handlar om flera komponenter: Sverige ska ha en aktiv utrikespolitik, ökat samarbete i Norden och en aktiv Östersjöpolitik. Vi vill också lyfta upp möjligheterna med ett starkare och reformerat FN. Dessutom behöver EU-samarbetet stärka sin ”mjuka politik” med handel, diplomati och bistånd.
6. Miljöpartiet anser att Sverige ska även fortsättningsvis vara militärt alliansfria. Neutralitetspolitiken har i och med Lissabonfördragets solidaritetsförklaring tyvärr spelat ut sin roll.
7. Med ett Natomedlemskap skulle vi tvingas till att öka våra försvarsanslag så självklart vore försvarsmakten en ”vinnare”. Vårt svenska militärindustriella komplex med vapenindustrin och dess politiker är en annan ”vinnare”. ”Förlorare” är freden och svenska skattebetalare.
8. Miljöpartiets säkerhetspolitik finner inte bara stöd i en ideologisk övertygelse om att fred inte bara är målet, utan även vägen dit. Vårt närområde är stabilt. Vi är omgivna av grannar som idag är medlemmar av EU och/eller Nato-länder. Det finns inget mervärde av att Sverige skulle ansluta sig till militäralliansen. Risken är snarare att Ryssland känner sig allt mer trängd av Natos expansion i deras närområde.
Det starkaste argumentet emot ett svenskt Natomedlemskap är ändå kärnvapnen, vilket är något som Försvarsberedningen i sin rapport helt bortser ifrån. Bland Natos medlemmar finns det ett antal kärnvapenstater och en gemensam kärnvapendoktrin. Som Nato själv uttrycker det: ”Den största säkerhetsgarantin för de allierade består av alliansens strategiska kärnvapenstyrkor”. För Miljöpartiets vidkommande omöjliggör detta ett svenskt Nato-medlemskap."
"1. Det är naturligtvis högst anmärkningsvärt och förkastligt att det pågått så länge. Tyvärr tror vi att situationen inte förändrats så mycket. Även idag så pågår verksamhet som inte tål dagens ljus.
2. Det finns ett politiskt motstånd i Riksdagen, främst från oppositionen, men det är för liten. Strukturer som utgår från regeringens ansvar är starkare just nu. Det finns också en utomparlamentarisk rörelse, där Svenska Freds ingår bl.a., som kan påverka. Ju mer vi kan lyfta missförhållanden i ljuset, desto mer kan vi förhindra att felbeslut tas och att saker hanteras i det fördolda. Vi menar också att media har en viktig upppgift men är för tysta idag.
3. Först och främst är Riksdagens makt viktig. Det gäller att rösta in rätt företrädare. Den lagstiftande församlingen har det yttersta ansvaret för att stifta rätt lagar och se till att dessa efterföljs. Men även utomparlamentariska intressegrupper kan påverka vad som händer. Det gäller som sagt att se till att få transparanta processser så att medborgarna inte hålls i okunskap om vad som sker. Allt som är hemligt kan inte vara öppet, men de viktiga ställningstagandena måste ske i öppna processer.
4. Att värna vår alliansfrihet. Det innebär bl.a. att vi behöver ha ett starkt försvar så att vi får en tröskeleffekt mot väpnade angrepp. Men också så att vi blir trovärdiga när vi som land arbetar med fredliga konfliktlösningar och fredsbevarande insatser. Det gäller att arbeta för ökad avspänning istället för ökad spänning mellan olika länder och inom länder. Som alliansfritt land får vi an starkare röst. Vi vet att det pågår en stark lobbying för ett svenskt medlemskap i Nato t.ex., det måste avslöjas och lyftas upp till diskussion.
5. Vi ser möjligheter till ett nordiskt samarbete. Både militärt och på andra sätt. Ett samarbete som syftar till större säkerhet för oss själva men också som en starkare röst ute i världen. Vi vill också samarbeta med utomparlamentariska intresseorganisationer för att sprida kunskap och stöd för en starkare fredsrörelse. Både Nato och Eu har tappat sitt förtroende i dessa frågor, enligt oss. De spelar mer ett maktspel än ett riktigt fredsbevarande arbete idag. Speciellt Nato.
6. Vi ska värna vår alliansfrihet i fred och sträva efter neutralitet i krig. Det är en gammal beprövad inställning som vi menar fortfarande gäller. Beroende på framtida världsutveckling kan neutralitet vara svårt att upprätthålla, men utgående från vår alliansfrihet i krig bör det vara möjligt. Ett utökat nordiskt, bilateralt samarbete kan det också förstärka det.
7. Vi menar nog att ingen egentligen tjänar på det. Allra minst medborgarna. Möjligen kan vapenexportörerna tjäna på det ifall de öppnar upp marknader idag, men redan idag är vapenexporten global, så det är inte säkert. Försvarsmakten ser nog vissa fördelar i och med att de nog kan räkna in vissa besparingar på vapensystem som kan delas med andra men å andra sidan så vill de också ha så mycket egna förmågor vi kan få.
8. Vi ser flera nackdelar. Ett medlemskap innebär förbindelser att bistå andra medlemsländer vilket beskär vår handlingsfrihet och möjligheterna att avgöra när och hur vi ska gripa in för att bevara eller skapa fred. Vi blir dessutom mindre trovärdiga när vi ska arbeta för fred utan militära medel. Det kan också innebära krav på ökade försvarskostnader för att kunna agera samlat med andra Natoländer. Nato vill idag att alla länder ska söka sig mot försvarskostnader på 2% av BNP. Sverige ligger idag på 1,1-1,2%. Vi är inte emot högre försvarskostnader om det krävs, men det ska utgå från våra behov och vår vilja att vara alliansfria. Vi hamnar nog också i fler situationer liknande den i Afghanistan, där svenska soldater ses som fiender lika mycket som t.ex. amerikanska, vilket försvårar de insatser som behöver göras."
5. Vilka ser ni som potentiella samarbetspartner kring fred och militära frågor? Nato? Eu? Andra nationalstater/aktörer?
6. Hur bör enligt er Sverige förhålla sig till begreppen alliansfrihet och neutralitet?
7. Vilka aktörer i Sverige tjänar på ett eventuellt Natomedlemsskap och på vilka sätt? Medborgarna? Vapenexportörerna? Försvarsmakten?
8.Vilka nackdelar ser ni med ett eventuellt Natomedlemsskap?
Och här är svaren:
Staffan Danielsson (C):
"Sverige bör öppet redovisa sina säkerhetspolitiska ställningstagande, så det är naturligtvis lätt att i efterhand vara kritisk mot de tydligen dubbla budskapen under det kalla kriget. Å andra sidan var hotet från Sovjetkommunismen reellt och måste hanteras.
Sverige samarbetar idag mycket nära med de västliga demokratiernas militära allians, Nato. Utan någon stor folklig debatt tar Sverige steg för steg i ett allt närmare samarbete.
Centerpartiet står bakom Sveriges militära alliansfrihet. Samtidigt inser vi att det säkerhetspolitiskt hänt oerhört mycket de senaste decennierna som behöver analyseras och diskuteras. Vi har därför drivit på för att Sveriges militära samarbeten i EU och med Nato och i Norden ska analyseras, helst av t ex försvarsberedningen.
Jag är glad över att regeringen har utsett förre moskvaambassadören Thomas Bertelman att utreda detta. Jag hoppas att hans rapport ska bli ett bra underlag för en bredare diskussion bland de politiska partierna och bland medborgarna.
Det finns tydliga säkerhets- och försvarsekonomiska fördelar med om Sverige skulle gå från ett mycket nära samarbete med Nato till att bli medlem. Samtidigt måste detta ställas mot de hävdvunna argumenten för Sveriges långvariga militära alliansfrihet. Jag är kritisk till att Sverige tar ständigt nya steg närmare Nato utan någon bred folklig debatt."
Desirée Pethrus (KD):
"1. För en god jämförande historisk analys hänvisas till historikers och statsvetares forskning på temat. VI har suttit i riksdagen sedan 1991. Så kan inte ge hela den historiken
2. Regeringen måste ha stöd i riksdagen för hur den ska ställa sig till beslut i viktiga säkerhetspolitiska frågor. När svenska regeringen ska besluta om frågor i EU:s ministerråd så måste samråd ske med dels EU-nämnden, dels bereds alla regeringens viktigare insatser gällande säkerhetspolitik i utrikesutskottet där svenska folkvalda ledamöter är med och beslutar.
3. Den kanske mest grundläggande möjligheten att påverka är att utnyttja rätten att rösta. På kommun-, landstings-, riks- och EU-nivå har väljarna möjlighet att uttrycka sin åsikt genom att rösta på det parti och/eller den person som stödjer deras värderingar. En annan väg till delaktighet och påverkan är medlemskap i ett politiskt parti eller i ett ungdomsförbund.
Ett sätt att vara delaktig i och påverka samhällsutvecklingen som inte kräver att man är medlem i ett politiskt parti eller en intresseorganisation är att utnyttja den rätt alla medborgare har att på nationell nivå skicka in remissvar på betänkanden som av regeringen tillsatta utredningar lägger fram. Det demokratiska systemets grund, med öppenhet och insyn, ger alla medborgare en bredare möjlighet att påverka och att utkräva ansvar. Kontakter med politiker och tjänstemän är ett exempel, offentlighetsprincipen ett annat. Alla medborgare har också rätten att uttrycka sina åsikter genom att till exempel debattera, demonstrera, underteckna upprop, skriva insändare och arrangera möten.
Riksdagen har ansvar för att kontinuerligt följa och fatta beslut om säkerhetspolitiken. Riksdagsledamöter väljs av medborgarna, och är dess företrädare. Utrikesutskottet hanterar utrikes-och säkerhetspolitik. Likaså finns en utrikesnämnd som leds av Statschefen där riksdagsledamöter sitter.
För närvarande pågår exempelvis en parlamentarisk utredning rörande Sveriges framtida krigsmaterielexportlagstiftning. Där sitter således ledamöter från alla åtta partier i riksdagen.
Kristdemokraterna vill skärpa exportkontrollen .Om ni har synpunkter på detta område kan man kontakta utredningen. http://www.sou.gov.se/sb/d/18197/a/230839
4. Enligt Försvarsberedningens rapport (som består av ledamöter från samtliga riksdagspartier), från maj 2013, konstaterades att framtiden blir allt svårare att förutsäga. Trots det måste det göras bedömningar, för att kunna inrikta den svenska försvars- och säkerhetspolitiken. Utmaningarna är till sin natur gränsöverskridande och ofta globala. (Kan handla om territorialangrepp men även gränsöverskridande brottslighet, terrorism, cyberangrepp, miljökatastrofer, klimatförändringar som slår ut skördar och påverkar migrationsflöden och som vi måste kunna hantera på ett bra sätt etc) Snabbheten i utvecklingen och i skeenden är tydlig. Detta stärker behovet av att bygga säkerhet tillsammans med andra.
Under våren 2014 ska Försvarsberedningen redovisa en försvarspolitisk rapport som tillsammans med den säkerhetspolitiska rapporten ska ligga till grund för regeringens kommande försvarspolitiska inriktningsproposition. Försvarsministern beslutade den 4 mars att Försvarsberedningen ges förlängd tid för arbetet med den försvarspolitiska rapporten till den 15 maj 2014 i syfte att beredningen ska komplettera med en säkerhetspolitisk bedömning utifrån den senaste händelseutvecklingen i Ukraina och Rysslands agerande därvid.
5. Inför en alltmer komplex hotbild byggs fred och säkerhet genom samverkan. EU och FN är särskilt viktiga, men Sverige ska även fortsätta ett nära samarbete med NATO genom partnerskap för fred (PFF). Krisdemokraterna vill se ett nära och öppet samarbete med Nato. Även om Sverige är alliansfritt, står vi inte längre neutrala om våra grannländer anfalls. I EUs Lissabonfördrag finns sedan 2009 en solidaritetsförklaring som gör att vi ska ställa upp för varandra i händelse av angrepp på ett medlemsland. Men vi har fortfarande nationell kompetens att besluta om vilka insatser som ska göras.
Internationella insatser, som syftar till att stärka fred och utsatta människors värdighet, stärker också europeisk säkerhet. Här finns ex EUs snabbinsatsstyrka som kan användas för kortare insatser.
För kristdemokraternas del är det viktigt i internationella insatser att det finns stöd i folkrätten, dvs ett FN beslut i ryggen vid beslut om svenska insatser i ett land.
"1. För en god jämförande historisk analys hänvisas till historikers och statsvetares forskning på temat. VI har suttit i riksdagen sedan 1991. Så kan inte ge hela den historiken
2. Regeringen måste ha stöd i riksdagen för hur den ska ställa sig till beslut i viktiga säkerhetspolitiska frågor. När svenska regeringen ska besluta om frågor i EU:s ministerråd så måste samråd ske med dels EU-nämnden, dels bereds alla regeringens viktigare insatser gällande säkerhetspolitik i utrikesutskottet där svenska folkvalda ledamöter är med och beslutar.
3. Den kanske mest grundläggande möjligheten att påverka är att utnyttja rätten att rösta. På kommun-, landstings-, riks- och EU-nivå har väljarna möjlighet att uttrycka sin åsikt genom att rösta på det parti och/eller den person som stödjer deras värderingar. En annan väg till delaktighet och påverkan är medlemskap i ett politiskt parti eller i ett ungdomsförbund.
Ett sätt att vara delaktig i och påverka samhällsutvecklingen som inte kräver att man är medlem i ett politiskt parti eller en intresseorganisation är att utnyttja den rätt alla medborgare har att på nationell nivå skicka in remissvar på betänkanden som av regeringen tillsatta utredningar lägger fram. Det demokratiska systemets grund, med öppenhet och insyn, ger alla medborgare en bredare möjlighet att påverka och att utkräva ansvar. Kontakter med politiker och tjänstemän är ett exempel, offentlighetsprincipen ett annat. Alla medborgare har också rätten att uttrycka sina åsikter genom att till exempel debattera, demonstrera, underteckna upprop, skriva insändare och arrangera möten.
Riksdagen har ansvar för att kontinuerligt följa och fatta beslut om säkerhetspolitiken. Riksdagsledamöter väljs av medborgarna, och är dess företrädare. Utrikesutskottet hanterar utrikes-och säkerhetspolitik. Likaså finns en utrikesnämnd som leds av Statschefen där riksdagsledamöter sitter.
För närvarande pågår exempelvis en parlamentarisk utredning rörande Sveriges framtida krigsmaterielexportlagstiftning. Där sitter således ledamöter från alla åtta partier i riksdagen.
Kristdemokraterna vill skärpa exportkontrollen .Om ni har synpunkter på detta område kan man kontakta utredningen. http://www.sou.gov.se/sb/d/18197/a/230839
4. Enligt Försvarsberedningens rapport (som består av ledamöter från samtliga riksdagspartier), från maj 2013, konstaterades att framtiden blir allt svårare att förutsäga. Trots det måste det göras bedömningar, för att kunna inrikta den svenska försvars- och säkerhetspolitiken. Utmaningarna är till sin natur gränsöverskridande och ofta globala. (Kan handla om territorialangrepp men även gränsöverskridande brottslighet, terrorism, cyberangrepp, miljökatastrofer, klimatförändringar som slår ut skördar och påverkar migrationsflöden och som vi måste kunna hantera på ett bra sätt etc) Snabbheten i utvecklingen och i skeenden är tydlig. Detta stärker behovet av att bygga säkerhet tillsammans med andra.
Under våren 2014 ska Försvarsberedningen redovisa en försvarspolitisk rapport som tillsammans med den säkerhetspolitiska rapporten ska ligga till grund för regeringens kommande försvarspolitiska inriktningsproposition. Försvarsministern beslutade den 4 mars att Försvarsberedningen ges förlängd tid för arbetet med den försvarspolitiska rapporten till den 15 maj 2014 i syfte att beredningen ska komplettera med en säkerhetspolitisk bedömning utifrån den senaste händelseutvecklingen i Ukraina och Rysslands agerande därvid.
5. Inför en alltmer komplex hotbild byggs fred och säkerhet genom samverkan. EU och FN är särskilt viktiga, men Sverige ska även fortsätta ett nära samarbete med NATO genom partnerskap för fred (PFF). Krisdemokraterna vill se ett nära och öppet samarbete med Nato. Även om Sverige är alliansfritt, står vi inte längre neutrala om våra grannländer anfalls. I EUs Lissabonfördrag finns sedan 2009 en solidaritetsförklaring som gör att vi ska ställa upp för varandra i händelse av angrepp på ett medlemsland. Men vi har fortfarande nationell kompetens att besluta om vilka insatser som ska göras.
Internationella insatser, som syftar till att stärka fred och utsatta människors värdighet, stärker också europeisk säkerhet. Här finns ex EUs snabbinsatsstyrka som kan användas för kortare insatser.
För kristdemokraternas del är det viktigt i internationella insatser att det finns stöd i folkrätten, dvs ett FN beslut i ryggen vid beslut om svenska insatser i ett land.
6. Även om Sverige är alliansfritt, står vi inte längre neutrala om våra grannländer anfalls. Internationella insatser, som syftar till att stärka fred och utsatta människors värdighet, stärker också europeisk säkerhet.
7. Vi kristdemokrater vill tillsätta en förutsättningslös utredning om olika säkerhetspolitiska lösningar där också frågan om ett svenskt Nato-medlemskap prövas. I en sådan utredning kommer för- och nackdelar att kunna belysas. I nuläget är det således inte möjligt att besvara denna fråga.
8. Vi kristdemokrater vill tillsätta en förutsättningslös utredning om olika säkerhetspolitiska lösningar där också frågan om ett svenskt Nato-medlemskap prövas. I en sådan kommer för- och nackdelar att kunna belysas."
Håkan Sundberg (MP):
2. Det är oroande att se hur fort det går efter en händelse som Ukraina att alla pratar militär upprustning och svenskt Natomedlemskap. Svårt att se att det finns några strukturer som garanterar att medborgarna involveras i beslutsprocessen kring vår säkerhetspolitiska roll internationellt. Allmänna val är annars ett sådant tillfälle där väljarna har möjlighet att ställa politikerna till svars för den förda politiken. Just i år finns det två ypperliga tillfällen att ta chansen att rösta bort de man inte tycker för en bra politik.
3. Man kan ställa sina politiker till svars när det är allmänna val. Man kan även driva opinion, antingen som privatperson, eller gå med i en förening som Svenska Freds och Skiljedomsföreningen.
4. Nu när alla pratar Ukraina och allt fokus läggs på militären är det lätt att glömma bort de verkliga hoten mot samhällets sårbarhet och den breddade hotbilden som vi i Miljöpartiet menar vi bör lägga större fokus på. Det handlar om att klimatanpassa vårt samhälle till att kunna stå emot ett föränderligt klimat, med extrema skyfall, höjda vattennivåer. Vidare handlare det om terrorism, organiserad brottslighet, socialt utanförskap, migrationsströmmar, hot mot demokrati och rättssystem, hot mot värderingar, cyberhot, naturkatastrofer och pandemier. Samt väpnat angrepp. Den viktigaste utmaningen är att värna befolkningens liv och hälsa, att värna samhällets funktionalitet, och att värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter.
5. Sverige är medlemmar i EU och i Partnerskap för Fred. Vi ser ingen anledning att därutöver ansluta oss till militäralliansen Nato. Miljöpartiet anser att den svenska neutralitetspolitiken och alliansfriheten har tjänat Sverige väl i snart 200 år. Vi vill betona att svensk säkerhetspolitik handlar om flera komponenter: Sverige ska ha en aktiv utrikespolitik, ökat samarbete i Norden och en aktiv Östersjöpolitik. Vi vill också lyfta upp möjligheterna med ett starkare och reformerat FN. Dessutom behöver EU-samarbetet stärka sin ”mjuka politik” med handel, diplomati och bistånd.
6. Miljöpartiet anser att Sverige ska även fortsättningsvis vara militärt alliansfria. Neutralitetspolitiken har i och med Lissabonfördragets solidaritetsförklaring tyvärr spelat ut sin roll.
7. Med ett Natomedlemskap skulle vi tvingas till att öka våra försvarsanslag så självklart vore försvarsmakten en ”vinnare”. Vårt svenska militärindustriella komplex med vapenindustrin och dess politiker är en annan ”vinnare”. ”Förlorare” är freden och svenska skattebetalare.
8. Miljöpartiets säkerhetspolitik finner inte bara stöd i en ideologisk övertygelse om att fred inte bara är målet, utan även vägen dit. Vårt närområde är stabilt. Vi är omgivna av grannar som idag är medlemmar av EU och/eller Nato-länder. Det finns inget mervärde av att Sverige skulle ansluta sig till militäralliansen. Risken är snarare att Ryssland känner sig allt mer trängd av Natos expansion i deras närområde.
Det starkaste argumentet emot ett svenskt Natomedlemskap är ändå kärnvapnen, vilket är något som Försvarsberedningen i sin rapport helt bortser ifrån. Bland Natos medlemmar finns det ett antal kärnvapenstater och en gemensam kärnvapendoktrin. Som Nato själv uttrycker det: ”Den största säkerhetsgarantin för de allierade består av alliansens strategiska kärnvapenstyrkor”. För Miljöpartiets vidkommande omöjliggör detta ett svenskt Nato-medlemskap."
Torbjörn Björlund (V):
2. Det finns ett politiskt motstånd i Riksdagen, främst från oppositionen, men det är för liten. Strukturer som utgår från regeringens ansvar är starkare just nu. Det finns också en utomparlamentarisk rörelse, där Svenska Freds ingår bl.a., som kan påverka. Ju mer vi kan lyfta missförhållanden i ljuset, desto mer kan vi förhindra att felbeslut tas och att saker hanteras i det fördolda. Vi menar också att media har en viktig upppgift men är för tysta idag.
3. Först och främst är Riksdagens makt viktig. Det gäller att rösta in rätt företrädare. Den lagstiftande församlingen har det yttersta ansvaret för att stifta rätt lagar och se till att dessa efterföljs. Men även utomparlamentariska intressegrupper kan påverka vad som händer. Det gäller som sagt att se till att få transparanta processser så att medborgarna inte hålls i okunskap om vad som sker. Allt som är hemligt kan inte vara öppet, men de viktiga ställningstagandena måste ske i öppna processer.
4. Att värna vår alliansfrihet. Det innebär bl.a. att vi behöver ha ett starkt försvar så att vi får en tröskeleffekt mot väpnade angrepp. Men också så att vi blir trovärdiga när vi som land arbetar med fredliga konfliktlösningar och fredsbevarande insatser. Det gäller att arbeta för ökad avspänning istället för ökad spänning mellan olika länder och inom länder. Som alliansfritt land får vi an starkare röst. Vi vet att det pågår en stark lobbying för ett svenskt medlemskap i Nato t.ex., det måste avslöjas och lyftas upp till diskussion.
5. Vi ser möjligheter till ett nordiskt samarbete. Både militärt och på andra sätt. Ett samarbete som syftar till större säkerhet för oss själva men också som en starkare röst ute i världen. Vi vill också samarbeta med utomparlamentariska intresseorganisationer för att sprida kunskap och stöd för en starkare fredsrörelse. Både Nato och Eu har tappat sitt förtroende i dessa frågor, enligt oss. De spelar mer ett maktspel än ett riktigt fredsbevarande arbete idag. Speciellt Nato.
6. Vi ska värna vår alliansfrihet i fred och sträva efter neutralitet i krig. Det är en gammal beprövad inställning som vi menar fortfarande gäller. Beroende på framtida världsutveckling kan neutralitet vara svårt att upprätthålla, men utgående från vår alliansfrihet i krig bör det vara möjligt. Ett utökat nordiskt, bilateralt samarbete kan det också förstärka det.
7. Vi menar nog att ingen egentligen tjänar på det. Allra minst medborgarna. Möjligen kan vapenexportörerna tjäna på det ifall de öppnar upp marknader idag, men redan idag är vapenexporten global, så det är inte säkert. Försvarsmakten ser nog vissa fördelar i och med att de nog kan räkna in vissa besparingar på vapensystem som kan delas med andra men å andra sidan så vill de också ha så mycket egna förmågor vi kan få.
8. Vi ser flera nackdelar. Ett medlemskap innebär förbindelser att bistå andra medlemsländer vilket beskär vår handlingsfrihet och möjligheterna att avgöra när och hur vi ska gripa in för att bevara eller skapa fred. Vi blir dessutom mindre trovärdiga när vi ska arbeta för fred utan militära medel. Det kan också innebära krav på ökade försvarskostnader för att kunna agera samlat med andra Natoländer. Nato vill idag att alla länder ska söka sig mot försvarskostnader på 2% av BNP. Sverige ligger idag på 1,1-1,2%. Vi är inte emot högre försvarskostnader om det krävs, men det ska utgå från våra behov och vår vilja att vara alliansfria. Vi hamnar nog också i fler situationer liknande den i Afghanistan, där svenska soldater ses som fiender lika mycket som t.ex. amerikanska, vilket försvårar de insatser som behöver göras."
2014-06-11
Feministisk festival
Vår lokalavdelning kommer att delta med ett informations- och bokbord på Moriskan i Malmö folkets park nu på lördag den 14 juni, i samband med Malmö feministiska festival. Välkommen att komma och prata med oss eller kanske köpa en bok!
2014-06-07
Tips - paneldebatt på tisdag
Den 10 juni anordnar Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet en paneldebatt med titeln: Nato eller nedrustning - vad vill svenska politiker med utrikes- och säkerhetspolitiken?
Här är länken:
http://www.ikff.se/ai1ec_event/nato-eller-nedrustning-vad-vill-svenska-politiker-med-utrikes-och-sakerhetspolitiken/?instance_id=605
Här är länken:
http://www.ikff.se/ai1ec_event/nato-eller-nedrustning-vad-vill-svenska-politiker-med-utrikes-och-sakerhetspolitiken/?instance_id=605
2014-05-27
Litteraturtips från våra paneldeltagare
Hoppas att alla har haft en skön maj månad!
Vår halvdag på temat kärnvapen blev mycket givande - stort tack till våra paneldeltagare Jan Öberg, Anders Persson och Gunnar Westberg, till vår föredragshållare Monica Braw, och inte minst till er som kom som publik och visade ert stora engagemang i frågan!
Här är några tips på vidare läsning från paneldeltagarna:
http://www.ynetnews.com/articles/0,7340,L-4517536,00.html
http://www.presstv.ir/detail/2014/05/09/361979/netanyahu-increasingly-getting-isolated/
http://blog.transnational.org/2014/05/tff-pressinfo-sweden-no-longer-a-force-for-good/
http://blog.transnational.org/2014/05/tff-pressinfo-sverige-inte-langre-aktor-for-en-battre-varld/
Vår halvdag på temat kärnvapen blev mycket givande - stort tack till våra paneldeltagare Jan Öberg, Anders Persson och Gunnar Westberg, till vår föredragshållare Monica Braw, och inte minst till er som kom som publik och visade ert stora engagemang i frågan!
Här är några tips på vidare läsning från paneldeltagarna:
http://www.ynetnews.com/articles/0,7340,L-4517536,00.html
http://www.presstv.ir/detail/2014/05/09/361979/netanyahu-increasingly-getting-isolated/
http://blog.transnational.org/2014/05/tff-pressinfo-sweden-no-longer-a-force-for-good/
http://blog.transnational.org/2014/05/tff-pressinfo-sverige-inte-langre-aktor-for-en-battre-varld/
http://www.icontact-archive.com/uY4CWN-9Ks3n5LBkjUdhzU9F6zWPDR56?w=4
(Om Ukraine och vad som bör göras - borde ha gjorts).
(Om Ukraine och vad som bör göras - borde ha gjorts).
För den som är intresserad av att få PressInfo från Transnational Peace Foundation: Skriv din e-mail adress till mails@transnational.org
Gareth Porter's analys av Iran-frågan och om boken Manufactured Crisis...
http://therealnews.com/t2/index.php?option=com_content&task=view&id=31&Itemid=74&jumival=11611
Mycket mer om kärnvapen, Iran, Syrien etc finns på www.transnational.org - se "Blog"
(Jan Öberg)
Bok: Steven Pinker - The better angels of our nature: why violence has declined.
Artikel: Foreign Policy Kenneth Waltz - Why Iran should get the bomb
(Anders Persson)
Gareth Porter's analys av Iran-frågan och om boken Manufactured Crisis...
http://therealnews.com/t2/index.php?option=com_content&task=view&id=31&Itemid=74&jumival=11611
Mycket mer om kärnvapen, Iran, Syrien etc finns på www.transnational.org - se "Blog"
(Jan Öberg)
Bok: Steven Pinker - The better angels of our nature: why violence has declined.
Artikel: Foreign Policy Kenneth Waltz - Why Iran should get the bomb
(Anders Persson)
2014-05-16
Halvdag om Kärnvapen 22 maj!
Vi i lokalföreningen anordnar tillsammans med Malmö FN-förening en halvdag om kärnvapen. Missa inte!
Kärnvapen - historiskt ödesdigert och brännande aktuellt!
Tid: 22 maj
Program:
15-17: Paneldebatt
Medverkande:
Anders Persson, Fil.dr. i statsvetenskap vid Lunds Universitet. Forskar och undervisar i freds- och konfliktvetenskap i Lund med fokus på Mellanöstern. Har skrivit tre böcker om konflikten mellan israeler och palestinier.
Gunnar Westberg, Läkare, Svenska Läkare mot Kärnvapen (SLMK)/International Physicians for the Prevention of Nuclear War (IPPNW)
Jan Öberg, Director för Transnational Foundation for Peace and Future Research med bas i Lund, förra året nominerad till Nobels fredspris.
Representanter för FN-föreningen och Svenska Freds
18-20 Presentation med efterföljande diskussion.
Monica Braw, Japankännare, forskare, journalist och författare som länge engagerat sig i överlevarna från bombningarna av Hiroshima håller föredrag om kärnvapnens humanitära konsekvenser.
Plats: Malmö Högskola, Orkanen Sal D131 , Nordenskjöldsg.10, Malmö
Arrangörer: FN-föreningen Malmö och Svenska Freds och Skiljedomsföreningen Lund-Malmö
Kärnvapen - historiskt ödesdigert och brännande aktuellt!
Tid: 22 maj
Program:
15-17: Paneldebatt
Medverkande:
Anders Persson, Fil.dr. i statsvetenskap vid Lunds Universitet. Forskar och undervisar i freds- och konfliktvetenskap i Lund med fokus på Mellanöstern. Har skrivit tre böcker om konflikten mellan israeler och palestinier.
Gunnar Westberg, Läkare, Svenska Läkare mot Kärnvapen (SLMK)/International Physicians for the Prevention of Nuclear War (IPPNW)
Jan Öberg, Director för Transnational Foundation for Peace and Future Research med bas i Lund, förra året nominerad till Nobels fredspris.
Representanter för FN-föreningen och Svenska Freds
18-20 Presentation med efterföljande diskussion.
Monica Braw, Japankännare, forskare, journalist och författare som länge engagerat sig i överlevarna från bombningarna av Hiroshima håller föredrag om kärnvapnens humanitära konsekvenser.
Plats: Malmö Högskola, Orkanen Sal D131 , Nordenskjöldsg.10, Malmö
Arrangörer: FN-föreningen Malmö och Svenska Freds och Skiljedomsföreningen Lund-Malmö
2014-04-28
Artikel om Ukraina och kärnvapen
En mycket intressant artikel om kopplingen mellan krisen i Ukraina och kärnvapen:
http://www.newsweek.com/2014/04/25/after-ukraine-countries-border-russia-start-thinking-about-nuclear-deterrents-248133.html
Också mycket bra läsning inför den kommande föreläsningen med Monica Braw, med efterföljande diskussion. Kärnvapenfrågan är på alla sätt högaktuell!
2014-04-13
Till dig som funderar på att åka till kongressen!
Det finns ersättning att få från lokalföreningen för den som åker till Svenska freds kongress: resekostnader (max 1000 kr) plus kongressavgiften (250 kr), som utbetalas i efterskott mot kvitto. Ta chansen att träffa fredsengagerade människor från hela landet!
För detaljer kontakta vår kassör Leif Hansson: hanssonbok@outlook.com
För detaljer kontakta vår kassör Leif Hansson: hanssonbok@outlook.com
Vapenvalet
Vad tycker de olika riksdagspartierna, plus Feministiskt Initiativ och Piratpartiet, om Sveriges vapenexport? Inför valet nu i september så har Svenska freds centralt gjort en sammanställning i form av Vapenvalet, vars hemsida du hittar här: http://www.vapenvalet.se/ Det ger en bra översikt, och dessutom kan man läsa om vad enskilda riksdagsledamöter har för inställning.
2014-04-09
Uppstart av verksamhetsåret 2014
Hej alla, medlemmar och andra, och välkomna till ett nytt verksamhetsår med Svenska freds Lund/Malmö! Vi i den nya styrelsen ser mycket fram emot att få fördjupa vårt engagemang i fredsfrågorna, och hoppas att ni vill engagera er med oss. Freden är på många sätt en fråga som är mer aktuell just detta år än på mycket länge, och vår röst behövs i debatten. Ett par av de punkter vi ser som extra viktiga att arbeta för just nu är att se till att försvarsfrågorna lyfts och synliggörs inför valet i september, och att lägga fokus på Sveriges inställning till kärnvapen i ett internationellt perspektiv. Givetvis är vi också mycket glada om ni hör av er med fler förslag på aktiviteter eller vill delta i samordnandet av sådana!
Flera olika saker är just nu på gång:
15 april kommer Anna Ek, Svenska freds ordförande nationellt, för att prata med oss lokalt om föreningens varumärkesplattform. Alla är välkomna! Tid och plats är 19.00-21.00 i rum 202 på ABF Malmö.
22 maj kommer vi tillsammans med Malmö FN-förening att anordna föredrag/filmvisning med Monica Braw, som länge engagerat sig i överlevarna från bombningarna av Hiroshima och som kommer att prata om kärnvapnens humanitära konsekvenser, med efterföljande diskussion. Tid och plats kommer att läggas upp här på hemsidan, så håll utkik!
Flera olika saker är just nu på gång:
15 april kommer Anna Ek, Svenska freds ordförande nationellt, för att prata med oss lokalt om föreningens varumärkesplattform. Alla är välkomna! Tid och plats är 19.00-21.00 i rum 202 på ABF Malmö.
22 maj kommer vi tillsammans med Malmö FN-förening att anordna föredrag/filmvisning med Monica Braw, som länge engagerat sig i överlevarna från bombningarna av Hiroshima och som kommer att prata om kärnvapnens humanitära konsekvenser, med efterföljande diskussion. Tid och plats kommer att läggas upp här på hemsidan, så håll utkik!
24-25 maj kommer Svenska freds nationellt att ha sin årliga kongress i Göteborg. Alla medlemmar är välkomna! Efter kongressdagen bjuds mingel, fotoutställningen "The vanishing tribes of Burma" samt seminarium om Svenska freds arbete i Burma och utvecklingen i landet. På kvällen blir det middag och festligheter.
Anmälningsformulär hittar du här (sista anmälningsdag 24 april):
http://www.svenskafreds.se/anmalan-till-svenska-freds-kongress-2014
Mer info om kongressen:
http://www.svenskafreds.se/kongress
...och om fotoutställningen:
http://www.thevanishingtribesofburma.com/
Vi har nu också startat vår namninsamling, i samarbete med Svenska freds nationellt, med målet att göra Sverige till kärnvapenfri zon.
Länken hittar du här: http://www.avaaz.org/en/petition/Sveriges_regering_Karnvapenfri_zon_i_Sverige/?nVnGFab
Skriv gärna under, det tar bara ett par sekunder och varje underskrift är betydelsefull! Den som vill får också gärna hjälpa oss genom att sprida länken vidare.
För att hålla koll på vad som är på gång lokalt, nu och i framtiden, så rekommenderar vi att följa uppdateringarna på denna hemsida. Förutom egna evenemang och aktiviteter kommer vi också att länka till intressanta artiklar, inlägg och andra texter.
Hoppas vi möts på någon av våra aktiviteter och tveka inte att höra av er med egna idéer, tankar eller synpunkter!
Vänliga hälsningar,
Lokalföreningens styrelse genom Emilia Mühlhäuser (ordf.)
Kontakt: emilia.muhlhauser@gmail.com
Anmälningsformulär hittar du här (sista anmälningsdag 24 april):
http://www.svenskafreds.se/anmalan-till-svenska-freds-kongress-2014
Mer info om kongressen:
http://www.svenskafreds.se/kongress
...och om fotoutställningen:
http://www.thevanishingtribesofburma.com/
Vi har nu också startat vår namninsamling, i samarbete med Svenska freds nationellt, med målet att göra Sverige till kärnvapenfri zon.
Länken hittar du här: http://www.avaaz.org/en/petition/Sveriges_regering_Karnvapenfri_zon_i_Sverige/?nVnGFab
Skriv gärna under, det tar bara ett par sekunder och varje underskrift är betydelsefull! Den som vill får också gärna hjälpa oss genom att sprida länken vidare.
För att hålla koll på vad som är på gång lokalt, nu och i framtiden, så rekommenderar vi att följa uppdateringarna på denna hemsida. Förutom egna evenemang och aktiviteter kommer vi också att länka till intressanta artiklar, inlägg och andra texter.
Hoppas vi möts på någon av våra aktiviteter och tveka inte att höra av er med egna idéer, tankar eller synpunkter!
Vänliga hälsningar,
Lokalföreningens styrelse genom Emilia Mühlhäuser (ordf.)
Kontakt: emilia.muhlhauser@gmail.com
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)