Här är frågorna vi ställde:
1.Hur ser ni på det faktum att grundläggande demokratiska principer åsidosatts under hela efterkrigstiden i Sverige, vad avser säkerhetspolitiken? Hur är den demokratiska öppenheten i dessa frågor idag jämfört med för 50 år sedan?
3. Vilka är svenskarnas medborgerliga verktyg för att få insyn och möjlighet att påverka säkerhetspolitiskt viktiga frågor?
4. Vad betraktar ni som de största säkerhetspolitiska utmaningarna för Sverige nu och i framtiden?
5. Vilka ser ni som potentiella samarbetspartner kring fred och militära frågor? Nato? Eu? Andra nationalstater/aktörer?
6. Hur bör enligt er Sverige förhålla sig till begreppen alliansfrihet och neutralitet?
7. Vilka aktörer i Sverige tjänar på ett eventuellt Natomedlemsskap och på vilka sätt? Medborgarna? Vapenexportörerna? Försvarsmakten?
8.Vilka nackdelar ser ni med ett eventuellt Natomedlemsskap?
Och här är svaren:
Staffan Danielsson (C):
"Sverige bör öppet redovisa sina säkerhetspolitiska ställningstagande, så det är naturligtvis lätt att i efterhand vara kritisk mot de tydligen dubbla budskapen under det kalla kriget. Å andra sidan var hotet från Sovjetkommunismen reellt och måste hanteras.
Sverige samarbetar idag mycket nära med de västliga demokratiernas militära allians, Nato. Utan någon stor folklig debatt tar Sverige steg för steg i ett allt närmare samarbete.
Centerpartiet står bakom Sveriges militära alliansfrihet. Samtidigt inser vi att det säkerhetspolitiskt hänt oerhört mycket de senaste decennierna som behöver analyseras och diskuteras. Vi har därför drivit på för att Sveriges militära samarbeten i EU och med Nato och i Norden ska analyseras, helst av t ex försvarsberedningen.
Jag är glad över att regeringen har utsett förre moskvaambassadören Thomas Bertelman att utreda detta. Jag hoppas att hans rapport ska bli ett bra underlag för en bredare diskussion bland de politiska partierna och bland medborgarna.
6. Även om Sverige är alliansfritt, står vi inte längre neutrala om våra grannländer anfalls. Internationella insatser, som syftar till att stärka fred och utsatta människors värdighet, stärker också europeisk säkerhet.
7. Vi kristdemokrater vill tillsätta en förutsättningslös utredning om olika säkerhetspolitiska lösningar där också frågan om ett svenskt Nato-medlemskap prövas. I en sådan utredning kommer för- och nackdelar att kunna belysas. I nuläget är det således inte möjligt att besvara denna fråga.
8. Vi kristdemokrater vill tillsätta en förutsättningslös utredning om olika säkerhetspolitiska lösningar där också frågan om ett svenskt Nato-medlemskap prövas. I en sådan kommer för- och nackdelar att kunna belysas."
"1. Det är en väldokumenterad sanning att Sverige höll sig med ett hemligt Natosamarbete när Sverige officiellt var neutralt. Att det finns ett glapp mellan sanningen och det faktiska samarbete som pågår inger naturligtvis inte förtroende, varken för regeringen eller Sverige som nation. Disciplinen nutidshistoria borde lyftas fram genom att staten häver sekretessen på ärenden från andra världskriget och framåt. Medborgarna borde kunna tåla sanningen om det så bara handlar om frågor som hände 10-15 år tillbaka i tiden.
2. Det är oroande att se hur fort det går efter en händelse som Ukraina att alla pratar militär upprustning och svenskt Natomedlemskap. Svårt att se att det finns några strukturer som garanterar att medborgarna involveras i beslutsprocessen kring vår säkerhetspolitiska roll internationellt. Allmänna val är annars ett sådant tillfälle där väljarna har möjlighet att ställa politikerna till svars för den förda politiken. Just i år finns det två ypperliga tillfällen att ta chansen att rösta bort de man inte tycker för en bra politik.
3. Man kan ställa sina politiker till svars när det är allmänna val. Man kan även driva opinion, antingen som privatperson, eller gå med i en förening som Svenska Freds och Skiljedomsföreningen.
4. Nu när alla pratar Ukraina och allt fokus läggs på militären är det lätt att glömma bort de verkliga hoten mot samhällets sårbarhet och den breddade hotbilden som vi i Miljöpartiet menar vi bör lägga större fokus på. Det handlar om att klimatanpassa vårt samhälle till att kunna stå emot ett föränderligt klimat, med extrema skyfall, höjda vattennivåer. Vidare handlare det om terrorism, organiserad brottslighet, socialt utanförskap, migrationsströmmar, hot mot demokrati och rättssystem, hot mot värderingar, cyberhot, naturkatastrofer och pandemier. Samt väpnat angrepp. Den viktigaste utmaningen är att värna befolkningens liv och hälsa, att värna samhällets funktionalitet, och att värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter.
5. Sverige är medlemmar i EU och i Partnerskap för Fred. Vi ser ingen anledning att därutöver ansluta oss till militäralliansen Nato. Miljöpartiet anser att den svenska neutralitetspolitiken och alliansfriheten har tjänat Sverige väl i snart 200 år. Vi vill betona att svensk säkerhetspolitik handlar om flera komponenter: Sverige ska ha en aktiv utrikespolitik, ökat samarbete i Norden och en aktiv Östersjöpolitik. Vi vill också lyfta upp möjligheterna med ett starkare och reformerat FN. Dessutom behöver EU-samarbetet stärka sin ”mjuka politik” med handel, diplomati och bistånd.
6. Miljöpartiet anser att Sverige ska även fortsättningsvis vara militärt alliansfria. Neutralitetspolitiken har i och med Lissabonfördragets solidaritetsförklaring tyvärr spelat ut sin roll.
7. Med ett Natomedlemskap skulle vi tvingas till att öka våra försvarsanslag så självklart vore försvarsmakten en ”vinnare”. Vårt svenska militärindustriella komplex med vapenindustrin och dess politiker är en annan ”vinnare”. ”Förlorare” är freden och svenska skattebetalare.
8. Miljöpartiets säkerhetspolitik finner inte bara stöd i en ideologisk övertygelse om att fred inte bara är målet, utan även vägen dit. Vårt närområde är stabilt. Vi är omgivna av grannar som idag är medlemmar av EU och/eller Nato-länder. Det finns inget mervärde av att Sverige skulle ansluta sig till militäralliansen. Risken är snarare att Ryssland känner sig allt mer trängd av Natos expansion i deras närområde.
Det starkaste argumentet emot ett svenskt Natomedlemskap är ändå kärnvapnen, vilket är något som Försvarsberedningen i sin rapport helt bortser ifrån. Bland Natos medlemmar finns det ett antal kärnvapenstater och en gemensam kärnvapendoktrin. Som Nato själv uttrycker det: ”Den största säkerhetsgarantin för de allierade består av alliansens strategiska kärnvapenstyrkor”. För Miljöpartiets vidkommande omöjliggör detta ett svenskt Nato-medlemskap."
"1. Det är naturligtvis högst anmärkningsvärt och förkastligt att det pågått så länge. Tyvärr tror vi att situationen inte förändrats så mycket. Även idag så pågår verksamhet som inte tål dagens ljus.
2. Det finns ett politiskt motstånd i Riksdagen, främst från oppositionen, men det är för liten. Strukturer som utgår från regeringens ansvar är starkare just nu. Det finns också en utomparlamentarisk rörelse, där Svenska Freds ingår bl.a., som kan påverka. Ju mer vi kan lyfta missförhållanden i ljuset, desto mer kan vi förhindra att felbeslut tas och att saker hanteras i det fördolda. Vi menar också att media har en viktig upppgift men är för tysta idag.
3. Först och främst är Riksdagens makt viktig. Det gäller att rösta in rätt företrädare. Den lagstiftande församlingen har det yttersta ansvaret för att stifta rätt lagar och se till att dessa efterföljs. Men även utomparlamentariska intressegrupper kan påverka vad som händer. Det gäller som sagt att se till att få transparanta processser så att medborgarna inte hålls i okunskap om vad som sker. Allt som är hemligt kan inte vara öppet, men de viktiga ställningstagandena måste ske i öppna processer.
4. Att värna vår alliansfrihet. Det innebär bl.a. att vi behöver ha ett starkt försvar så att vi får en tröskeleffekt mot väpnade angrepp. Men också så att vi blir trovärdiga när vi som land arbetar med fredliga konfliktlösningar och fredsbevarande insatser. Det gäller att arbeta för ökad avspänning istället för ökad spänning mellan olika länder och inom länder. Som alliansfritt land får vi an starkare röst. Vi vet att det pågår en stark lobbying för ett svenskt medlemskap i Nato t.ex., det måste avslöjas och lyftas upp till diskussion.
5. Vi ser möjligheter till ett nordiskt samarbete. Både militärt och på andra sätt. Ett samarbete som syftar till större säkerhet för oss själva men också som en starkare röst ute i världen. Vi vill också samarbeta med utomparlamentariska intresseorganisationer för att sprida kunskap och stöd för en starkare fredsrörelse. Både Nato och Eu har tappat sitt förtroende i dessa frågor, enligt oss. De spelar mer ett maktspel än ett riktigt fredsbevarande arbete idag. Speciellt Nato.
6. Vi ska värna vår alliansfrihet i fred och sträva efter neutralitet i krig. Det är en gammal beprövad inställning som vi menar fortfarande gäller. Beroende på framtida världsutveckling kan neutralitet vara svårt att upprätthålla, men utgående från vår alliansfrihet i krig bör det vara möjligt. Ett utökat nordiskt, bilateralt samarbete kan det också förstärka det.
7. Vi menar nog att ingen egentligen tjänar på det. Allra minst medborgarna. Möjligen kan vapenexportörerna tjäna på det ifall de öppnar upp marknader idag, men redan idag är vapenexporten global, så det är inte säkert. Försvarsmakten ser nog vissa fördelar i och med att de nog kan räkna in vissa besparingar på vapensystem som kan delas med andra men å andra sidan så vill de också ha så mycket egna förmågor vi kan få.
8. Vi ser flera nackdelar. Ett medlemskap innebär förbindelser att bistå andra medlemsländer vilket beskär vår handlingsfrihet och möjligheterna att avgöra när och hur vi ska gripa in för att bevara eller skapa fred. Vi blir dessutom mindre trovärdiga när vi ska arbeta för fred utan militära medel. Det kan också innebära krav på ökade försvarskostnader för att kunna agera samlat med andra Natoländer. Nato vill idag att alla länder ska söka sig mot försvarskostnader på 2% av BNP. Sverige ligger idag på 1,1-1,2%. Vi är inte emot högre försvarskostnader om det krävs, men det ska utgå från våra behov och vår vilja att vara alliansfria. Vi hamnar nog också i fler situationer liknande den i Afghanistan, där svenska soldater ses som fiender lika mycket som t.ex. amerikanska, vilket försvårar de insatser som behöver göras."
5. Vilka ser ni som potentiella samarbetspartner kring fred och militära frågor? Nato? Eu? Andra nationalstater/aktörer?
6. Hur bör enligt er Sverige förhålla sig till begreppen alliansfrihet och neutralitet?
7. Vilka aktörer i Sverige tjänar på ett eventuellt Natomedlemsskap och på vilka sätt? Medborgarna? Vapenexportörerna? Försvarsmakten?
8.Vilka nackdelar ser ni med ett eventuellt Natomedlemsskap?
Och här är svaren:
Staffan Danielsson (C):
"Sverige bör öppet redovisa sina säkerhetspolitiska ställningstagande, så det är naturligtvis lätt att i efterhand vara kritisk mot de tydligen dubbla budskapen under det kalla kriget. Å andra sidan var hotet från Sovjetkommunismen reellt och måste hanteras.
Sverige samarbetar idag mycket nära med de västliga demokratiernas militära allians, Nato. Utan någon stor folklig debatt tar Sverige steg för steg i ett allt närmare samarbete.
Centerpartiet står bakom Sveriges militära alliansfrihet. Samtidigt inser vi att det säkerhetspolitiskt hänt oerhört mycket de senaste decennierna som behöver analyseras och diskuteras. Vi har därför drivit på för att Sveriges militära samarbeten i EU och med Nato och i Norden ska analyseras, helst av t ex försvarsberedningen.
Jag är glad över att regeringen har utsett förre moskvaambassadören Thomas Bertelman att utreda detta. Jag hoppas att hans rapport ska bli ett bra underlag för en bredare diskussion bland de politiska partierna och bland medborgarna.
Det finns tydliga säkerhets- och försvarsekonomiska fördelar med om Sverige skulle gå från ett mycket nära samarbete med Nato till att bli medlem. Samtidigt måste detta ställas mot de hävdvunna argumenten för Sveriges långvariga militära alliansfrihet. Jag är kritisk till att Sverige tar ständigt nya steg närmare Nato utan någon bred folklig debatt."
Desirée Pethrus (KD):
"1. För en god jämförande historisk analys hänvisas till historikers och statsvetares forskning på temat. VI har suttit i riksdagen sedan 1991. Så kan inte ge hela den historiken
2. Regeringen måste ha stöd i riksdagen för hur den ska ställa sig till beslut i viktiga säkerhetspolitiska frågor. När svenska regeringen ska besluta om frågor i EU:s ministerråd så måste samråd ske med dels EU-nämnden, dels bereds alla regeringens viktigare insatser gällande säkerhetspolitik i utrikesutskottet där svenska folkvalda ledamöter är med och beslutar.
3. Den kanske mest grundläggande möjligheten att påverka är att utnyttja rätten att rösta. På kommun-, landstings-, riks- och EU-nivå har väljarna möjlighet att uttrycka sin åsikt genom att rösta på det parti och/eller den person som stödjer deras värderingar. En annan väg till delaktighet och påverkan är medlemskap i ett politiskt parti eller i ett ungdomsförbund.
Ett sätt att vara delaktig i och påverka samhällsutvecklingen som inte kräver att man är medlem i ett politiskt parti eller en intresseorganisation är att utnyttja den rätt alla medborgare har att på nationell nivå skicka in remissvar på betänkanden som av regeringen tillsatta utredningar lägger fram. Det demokratiska systemets grund, med öppenhet och insyn, ger alla medborgare en bredare möjlighet att påverka och att utkräva ansvar. Kontakter med politiker och tjänstemän är ett exempel, offentlighetsprincipen ett annat. Alla medborgare har också rätten att uttrycka sina åsikter genom att till exempel debattera, demonstrera, underteckna upprop, skriva insändare och arrangera möten.
Riksdagen har ansvar för att kontinuerligt följa och fatta beslut om säkerhetspolitiken. Riksdagsledamöter väljs av medborgarna, och är dess företrädare. Utrikesutskottet hanterar utrikes-och säkerhetspolitik. Likaså finns en utrikesnämnd som leds av Statschefen där riksdagsledamöter sitter.
För närvarande pågår exempelvis en parlamentarisk utredning rörande Sveriges framtida krigsmaterielexportlagstiftning. Där sitter således ledamöter från alla åtta partier i riksdagen.
Kristdemokraterna vill skärpa exportkontrollen .Om ni har synpunkter på detta område kan man kontakta utredningen. http://www.sou.gov.se/sb/d/18197/a/230839
4. Enligt Försvarsberedningens rapport (som består av ledamöter från samtliga riksdagspartier), från maj 2013, konstaterades att framtiden blir allt svårare att förutsäga. Trots det måste det göras bedömningar, för att kunna inrikta den svenska försvars- och säkerhetspolitiken. Utmaningarna är till sin natur gränsöverskridande och ofta globala. (Kan handla om territorialangrepp men även gränsöverskridande brottslighet, terrorism, cyberangrepp, miljökatastrofer, klimatförändringar som slår ut skördar och påverkar migrationsflöden och som vi måste kunna hantera på ett bra sätt etc) Snabbheten i utvecklingen och i skeenden är tydlig. Detta stärker behovet av att bygga säkerhet tillsammans med andra.
Under våren 2014 ska Försvarsberedningen redovisa en försvarspolitisk rapport som tillsammans med den säkerhetspolitiska rapporten ska ligga till grund för regeringens kommande försvarspolitiska inriktningsproposition. Försvarsministern beslutade den 4 mars att Försvarsberedningen ges förlängd tid för arbetet med den försvarspolitiska rapporten till den 15 maj 2014 i syfte att beredningen ska komplettera med en säkerhetspolitisk bedömning utifrån den senaste händelseutvecklingen i Ukraina och Rysslands agerande därvid.
5. Inför en alltmer komplex hotbild byggs fred och säkerhet genom samverkan. EU och FN är särskilt viktiga, men Sverige ska även fortsätta ett nära samarbete med NATO genom partnerskap för fred (PFF). Krisdemokraterna vill se ett nära och öppet samarbete med Nato. Även om Sverige är alliansfritt, står vi inte längre neutrala om våra grannländer anfalls. I EUs Lissabonfördrag finns sedan 2009 en solidaritetsförklaring som gör att vi ska ställa upp för varandra i händelse av angrepp på ett medlemsland. Men vi har fortfarande nationell kompetens att besluta om vilka insatser som ska göras.
Internationella insatser, som syftar till att stärka fred och utsatta människors värdighet, stärker också europeisk säkerhet. Här finns ex EUs snabbinsatsstyrka som kan användas för kortare insatser.
För kristdemokraternas del är det viktigt i internationella insatser att det finns stöd i folkrätten, dvs ett FN beslut i ryggen vid beslut om svenska insatser i ett land.
"1. För en god jämförande historisk analys hänvisas till historikers och statsvetares forskning på temat. VI har suttit i riksdagen sedan 1991. Så kan inte ge hela den historiken
2. Regeringen måste ha stöd i riksdagen för hur den ska ställa sig till beslut i viktiga säkerhetspolitiska frågor. När svenska regeringen ska besluta om frågor i EU:s ministerråd så måste samråd ske med dels EU-nämnden, dels bereds alla regeringens viktigare insatser gällande säkerhetspolitik i utrikesutskottet där svenska folkvalda ledamöter är med och beslutar.
3. Den kanske mest grundläggande möjligheten att påverka är att utnyttja rätten att rösta. På kommun-, landstings-, riks- och EU-nivå har väljarna möjlighet att uttrycka sin åsikt genom att rösta på det parti och/eller den person som stödjer deras värderingar. En annan väg till delaktighet och påverkan är medlemskap i ett politiskt parti eller i ett ungdomsförbund.
Ett sätt att vara delaktig i och påverka samhällsutvecklingen som inte kräver att man är medlem i ett politiskt parti eller en intresseorganisation är att utnyttja den rätt alla medborgare har att på nationell nivå skicka in remissvar på betänkanden som av regeringen tillsatta utredningar lägger fram. Det demokratiska systemets grund, med öppenhet och insyn, ger alla medborgare en bredare möjlighet att påverka och att utkräva ansvar. Kontakter med politiker och tjänstemän är ett exempel, offentlighetsprincipen ett annat. Alla medborgare har också rätten att uttrycka sina åsikter genom att till exempel debattera, demonstrera, underteckna upprop, skriva insändare och arrangera möten.
Riksdagen har ansvar för att kontinuerligt följa och fatta beslut om säkerhetspolitiken. Riksdagsledamöter väljs av medborgarna, och är dess företrädare. Utrikesutskottet hanterar utrikes-och säkerhetspolitik. Likaså finns en utrikesnämnd som leds av Statschefen där riksdagsledamöter sitter.
För närvarande pågår exempelvis en parlamentarisk utredning rörande Sveriges framtida krigsmaterielexportlagstiftning. Där sitter således ledamöter från alla åtta partier i riksdagen.
Kristdemokraterna vill skärpa exportkontrollen .Om ni har synpunkter på detta område kan man kontakta utredningen. http://www.sou.gov.se/sb/d/18197/a/230839
4. Enligt Försvarsberedningens rapport (som består av ledamöter från samtliga riksdagspartier), från maj 2013, konstaterades att framtiden blir allt svårare att förutsäga. Trots det måste det göras bedömningar, för att kunna inrikta den svenska försvars- och säkerhetspolitiken. Utmaningarna är till sin natur gränsöverskridande och ofta globala. (Kan handla om territorialangrepp men även gränsöverskridande brottslighet, terrorism, cyberangrepp, miljökatastrofer, klimatförändringar som slår ut skördar och påverkar migrationsflöden och som vi måste kunna hantera på ett bra sätt etc) Snabbheten i utvecklingen och i skeenden är tydlig. Detta stärker behovet av att bygga säkerhet tillsammans med andra.
Under våren 2014 ska Försvarsberedningen redovisa en försvarspolitisk rapport som tillsammans med den säkerhetspolitiska rapporten ska ligga till grund för regeringens kommande försvarspolitiska inriktningsproposition. Försvarsministern beslutade den 4 mars att Försvarsberedningen ges förlängd tid för arbetet med den försvarspolitiska rapporten till den 15 maj 2014 i syfte att beredningen ska komplettera med en säkerhetspolitisk bedömning utifrån den senaste händelseutvecklingen i Ukraina och Rysslands agerande därvid.
5. Inför en alltmer komplex hotbild byggs fred och säkerhet genom samverkan. EU och FN är särskilt viktiga, men Sverige ska även fortsätta ett nära samarbete med NATO genom partnerskap för fred (PFF). Krisdemokraterna vill se ett nära och öppet samarbete med Nato. Även om Sverige är alliansfritt, står vi inte längre neutrala om våra grannländer anfalls. I EUs Lissabonfördrag finns sedan 2009 en solidaritetsförklaring som gör att vi ska ställa upp för varandra i händelse av angrepp på ett medlemsland. Men vi har fortfarande nationell kompetens att besluta om vilka insatser som ska göras.
Internationella insatser, som syftar till att stärka fred och utsatta människors värdighet, stärker också europeisk säkerhet. Här finns ex EUs snabbinsatsstyrka som kan användas för kortare insatser.
För kristdemokraternas del är det viktigt i internationella insatser att det finns stöd i folkrätten, dvs ett FN beslut i ryggen vid beslut om svenska insatser i ett land.
6. Även om Sverige är alliansfritt, står vi inte längre neutrala om våra grannländer anfalls. Internationella insatser, som syftar till att stärka fred och utsatta människors värdighet, stärker också europeisk säkerhet.
7. Vi kristdemokrater vill tillsätta en förutsättningslös utredning om olika säkerhetspolitiska lösningar där också frågan om ett svenskt Nato-medlemskap prövas. I en sådan utredning kommer för- och nackdelar att kunna belysas. I nuläget är det således inte möjligt att besvara denna fråga.
8. Vi kristdemokrater vill tillsätta en förutsättningslös utredning om olika säkerhetspolitiska lösningar där också frågan om ett svenskt Nato-medlemskap prövas. I en sådan kommer för- och nackdelar att kunna belysas."
Håkan Sundberg (MP):
2. Det är oroande att se hur fort det går efter en händelse som Ukraina att alla pratar militär upprustning och svenskt Natomedlemskap. Svårt att se att det finns några strukturer som garanterar att medborgarna involveras i beslutsprocessen kring vår säkerhetspolitiska roll internationellt. Allmänna val är annars ett sådant tillfälle där väljarna har möjlighet att ställa politikerna till svars för den förda politiken. Just i år finns det två ypperliga tillfällen att ta chansen att rösta bort de man inte tycker för en bra politik.
3. Man kan ställa sina politiker till svars när det är allmänna val. Man kan även driva opinion, antingen som privatperson, eller gå med i en förening som Svenska Freds och Skiljedomsföreningen.
4. Nu när alla pratar Ukraina och allt fokus läggs på militären är det lätt att glömma bort de verkliga hoten mot samhällets sårbarhet och den breddade hotbilden som vi i Miljöpartiet menar vi bör lägga större fokus på. Det handlar om att klimatanpassa vårt samhälle till att kunna stå emot ett föränderligt klimat, med extrema skyfall, höjda vattennivåer. Vidare handlare det om terrorism, organiserad brottslighet, socialt utanförskap, migrationsströmmar, hot mot demokrati och rättssystem, hot mot värderingar, cyberhot, naturkatastrofer och pandemier. Samt väpnat angrepp. Den viktigaste utmaningen är att värna befolkningens liv och hälsa, att värna samhällets funktionalitet, och att värna vår förmåga att upprätthålla våra grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet och mänskliga fri- och rättigheter.
5. Sverige är medlemmar i EU och i Partnerskap för Fred. Vi ser ingen anledning att därutöver ansluta oss till militäralliansen Nato. Miljöpartiet anser att den svenska neutralitetspolitiken och alliansfriheten har tjänat Sverige väl i snart 200 år. Vi vill betona att svensk säkerhetspolitik handlar om flera komponenter: Sverige ska ha en aktiv utrikespolitik, ökat samarbete i Norden och en aktiv Östersjöpolitik. Vi vill också lyfta upp möjligheterna med ett starkare och reformerat FN. Dessutom behöver EU-samarbetet stärka sin ”mjuka politik” med handel, diplomati och bistånd.
6. Miljöpartiet anser att Sverige ska även fortsättningsvis vara militärt alliansfria. Neutralitetspolitiken har i och med Lissabonfördragets solidaritetsförklaring tyvärr spelat ut sin roll.
7. Med ett Natomedlemskap skulle vi tvingas till att öka våra försvarsanslag så självklart vore försvarsmakten en ”vinnare”. Vårt svenska militärindustriella komplex med vapenindustrin och dess politiker är en annan ”vinnare”. ”Förlorare” är freden och svenska skattebetalare.
8. Miljöpartiets säkerhetspolitik finner inte bara stöd i en ideologisk övertygelse om att fred inte bara är målet, utan även vägen dit. Vårt närområde är stabilt. Vi är omgivna av grannar som idag är medlemmar av EU och/eller Nato-länder. Det finns inget mervärde av att Sverige skulle ansluta sig till militäralliansen. Risken är snarare att Ryssland känner sig allt mer trängd av Natos expansion i deras närområde.
Det starkaste argumentet emot ett svenskt Natomedlemskap är ändå kärnvapnen, vilket är något som Försvarsberedningen i sin rapport helt bortser ifrån. Bland Natos medlemmar finns det ett antal kärnvapenstater och en gemensam kärnvapendoktrin. Som Nato själv uttrycker det: ”Den största säkerhetsgarantin för de allierade består av alliansens strategiska kärnvapenstyrkor”. För Miljöpartiets vidkommande omöjliggör detta ett svenskt Nato-medlemskap."
Torbjörn Björlund (V):
2. Det finns ett politiskt motstånd i Riksdagen, främst från oppositionen, men det är för liten. Strukturer som utgår från regeringens ansvar är starkare just nu. Det finns också en utomparlamentarisk rörelse, där Svenska Freds ingår bl.a., som kan påverka. Ju mer vi kan lyfta missförhållanden i ljuset, desto mer kan vi förhindra att felbeslut tas och att saker hanteras i det fördolda. Vi menar också att media har en viktig upppgift men är för tysta idag.
3. Först och främst är Riksdagens makt viktig. Det gäller att rösta in rätt företrädare. Den lagstiftande församlingen har det yttersta ansvaret för att stifta rätt lagar och se till att dessa efterföljs. Men även utomparlamentariska intressegrupper kan påverka vad som händer. Det gäller som sagt att se till att få transparanta processser så att medborgarna inte hålls i okunskap om vad som sker. Allt som är hemligt kan inte vara öppet, men de viktiga ställningstagandena måste ske i öppna processer.
4. Att värna vår alliansfrihet. Det innebär bl.a. att vi behöver ha ett starkt försvar så att vi får en tröskeleffekt mot väpnade angrepp. Men också så att vi blir trovärdiga när vi som land arbetar med fredliga konfliktlösningar och fredsbevarande insatser. Det gäller att arbeta för ökad avspänning istället för ökad spänning mellan olika länder och inom länder. Som alliansfritt land får vi an starkare röst. Vi vet att det pågår en stark lobbying för ett svenskt medlemskap i Nato t.ex., det måste avslöjas och lyftas upp till diskussion.
5. Vi ser möjligheter till ett nordiskt samarbete. Både militärt och på andra sätt. Ett samarbete som syftar till större säkerhet för oss själva men också som en starkare röst ute i världen. Vi vill också samarbeta med utomparlamentariska intresseorganisationer för att sprida kunskap och stöd för en starkare fredsrörelse. Både Nato och Eu har tappat sitt förtroende i dessa frågor, enligt oss. De spelar mer ett maktspel än ett riktigt fredsbevarande arbete idag. Speciellt Nato.
6. Vi ska värna vår alliansfrihet i fred och sträva efter neutralitet i krig. Det är en gammal beprövad inställning som vi menar fortfarande gäller. Beroende på framtida världsutveckling kan neutralitet vara svårt att upprätthålla, men utgående från vår alliansfrihet i krig bör det vara möjligt. Ett utökat nordiskt, bilateralt samarbete kan det också förstärka det.
7. Vi menar nog att ingen egentligen tjänar på det. Allra minst medborgarna. Möjligen kan vapenexportörerna tjäna på det ifall de öppnar upp marknader idag, men redan idag är vapenexporten global, så det är inte säkert. Försvarsmakten ser nog vissa fördelar i och med att de nog kan räkna in vissa besparingar på vapensystem som kan delas med andra men å andra sidan så vill de också ha så mycket egna förmågor vi kan få.
8. Vi ser flera nackdelar. Ett medlemskap innebär förbindelser att bistå andra medlemsländer vilket beskär vår handlingsfrihet och möjligheterna att avgöra när och hur vi ska gripa in för att bevara eller skapa fred. Vi blir dessutom mindre trovärdiga när vi ska arbeta för fred utan militära medel. Det kan också innebära krav på ökade försvarskostnader för att kunna agera samlat med andra Natoländer. Nato vill idag att alla länder ska söka sig mot försvarskostnader på 2% av BNP. Sverige ligger idag på 1,1-1,2%. Vi är inte emot högre försvarskostnader om det krävs, men det ska utgå från våra behov och vår vilja att vara alliansfria. Vi hamnar nog också i fler situationer liknande den i Afghanistan, där svenska soldater ses som fiender lika mycket som t.ex. amerikanska, vilket försvårar de insatser som behöver göras."
