Nedan följer de svar vi fått in så här långt på vårt brev till riksdagsledamöterna (kronologiskt). God läsning!
*********
Hejsan!
Hos oss gör vi så att vi delar upp ansvarsområdena mellan oss för att kunna bli än mer experter. Det är därför Daniel Bäckström och Kerstin Lundgren från oss du bör kontakta.
God fortsättning!
Vänliga hälsningar
Rickard Nordin
Riksdagsledamot, Göteborg
Klimat- och Energipolitisk talesperson (C)
*********
God fortsättning, Emilia Mülhäuser!
Jag arbetar främst med skattefrågor och eftersom mailet har skickas till hela riksdagen förutsätter jag att Du kommer att få svar från ledamöterna i Försvarsutskottet.
Med vänlig hälsning,
Boriana Åberg
Riksdagsledamot (M) / Member of Parliament (M)
Parliamentary Assembly of the Council of Europe (PACE)/ Chair of the Swedish Delegation
*********
Hej Emilia!
God fortsättning! Tack för ett bra mail med väldigt viktiga frågeställningar som måste diskuteras, inte bara i riksdagen utan ute i landet (är så glad att ni finns).
Jag är inte rätt person att svara på de mer komplexa sambanden och strukturerna i samarbetena, det är jag inte tillräckligt insatt för. När det gäller utrikespolitiken är det Håkan Svenneling som är insatt och när det gäller försvaret är det Hanna Gunnarsson, tänker att ni säkerligen har mailat även dem så att ni får ett lite mer utförligt svar gällande mekanismer och strukturer och de mer komplexa sambanden.
Utrikespolitiken är en stor och komplicerad och även om jag tycker att den är jätteviktig (och intressant) så hinner jag inte riktigt hänga med i den. Däremot kan jag svara på några saker där jag är helt säker. Vänsterpartiet är helt emot samarbetet med NATO (där tåls också att noteras att man tillåter NATO att bomba vår största dricksvattenreservoar, Vättern, och förorena dricksvattnet för väldigt många människor, även om det är utanför ditt mails frågeställningar) och helt emot att gå med i NATO. Vi ser det som helt otänkbart.
För oss är det också självklart att vi ska skriva på FNs kärnvapenförbud och varför regeringen inte vill göra det är för mig en gåta. Helt ryggradslöst.
Vår motion angående militär alliansfrihet (sedan finns det en mängd motioner gällande detta och gällande specifika situationer men tänker att den ger en grundläggande bild av vår inställning):
https://data.riksdagen.se/fil/ADB26EC1-D91C-4F5B-8E5F-3E09CA378589
Andra av våra motioner som kanske kan vara intressanta:
https://data.riksdagen.se/fil/D7CF01D8-AA08-4EB6-8EC3-AB19D708C634 (En aktiv freds- och säkerhetspolitik)
https://data.riksdagen.se/fil/5982DF2D-1406-4BD0-B12B-EDE1B61DEB83 (Försvarsmakten, klimat och miljö)
Gällande kärnvapenförbud har vi tidigare motionerat om det, men mer relevant gällande regeringens hållning i frågan om FNs kärnvapenförbud är följande interpellationsdebatt:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/interpellation/nedrustningsmotet_H610280
Samarbetet med Finland vet jag ligger helt utanför NATOs ledningsstruktur och är verkar, om jag förstår saken rätt, vara viktigt för att vi ska hålla oss utanför NATO.
Jag är ledsen att jag inte kan svara mer utförligt och insatt, men hänvisar som sagt till Håkan och Hanna som har koll på de här områdena. Det är jätteviktiga frågor och jag är väldigt glad att ni finns där, engagerar er och lyfter dem. Jag ska försöka läsa på lite bättre.
Hälsningar,
Jessica Thunander | Riksdagsledamot, ersättare trafikutskottet
Vänsterpartiet | Sveriges Riksdag, 100 12 Stockholm
********
Hej och tack för dina frågor.
När det gäller frågorna hänvisar jag till Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling och vår försvarspolitiska talesperson Hanna Gunnarsson. I EU-nämnden, där jag representerar Vänsterpartiet, motsätter vi oss allt närmande till Nato och det gemensamma försvarsarbetet, t.ex.
Pesco.
Vänligen
Ilona Sz Waldau
********
Hej Emilia!
Tack för ditt brev. Jag överlåter åt våra riksdagsledamöter i försvars- och utrikesutskotten att svar på dina frågor.
Med vänlig hälsning,
Per Söderlund
********
Tack för ditt Mail och frågor. Jag hänvisar till vår Försvarspolitiske talesperson Hans Vallmark med dina frågor.
Hälsningar Kjell Janson (M)
********
Bästa Emilia,
Tack för ert brev och frågorna. Jag delar oron och har i olika sammanhang markerat besvikelse över att Sverige inte har har ratificerat eller ens signerat konventionen om kärnvapenförbud. Den kompromiss som nåddes inom regeringen innebar som bekant att frågan om anknytning ska övervägas igen om den kommande konferensen om icke-spridningsavtalet inte gör några framsteg kring kärnvapennedrustning. (Vilket är osannolikt, men kommer löftet att då infrias?).
Jag är inte tillräckligt insatt i de olika avtal ni nämner och deras anknytning till Nato, men antar att där finns band av olika slag.
Apropos Nato. Att kravet på full anslutning till den organisationen nu förefaller ha en majoritet i riksdagen - trots Trump - är skrämmande.
Allra bästa hälsningar
Thomas Hammarberg
********
Hej
Jag hänvisar till vår försvarspolitiske talesperson Mikael Oscarsson, som kan ge ett svar på detta område.
Vänliga hälsningar/Best regards,
Désirée Pethrus
Riksdagsledamot (KD)/Member of Swedish Parliament (Christian Democratic Party ,CD)
********
Emilia,
Inga av de ingångna avtalen begränsar vår autonomi. För ett litet land är dock säkerhet genom samarbete nödvändigt. L verkar för ett medlemskap i Nato. Det skulle stärka vår säkerhet än mer, utan att vår autonomi i grunden begränsades.
Mvh
Allan Widmsn
*******
Hej!
Eftersom jag inte jobbar med dessa frågor har jag inga möjligheter att ge relevanta svar.
Allt gott!
Kjell-Arne Ottosson
*******
Hej!
Ledsen jag gav dig fel person. Rätt person är Pål Jonsson
Hälsningar: Kjell Jansson
*******
Hej och tack för ert mejl!
Att säkerhetsläget i vår omvärld har försämrats är ett faktum. Moderaterna är övertygade om att säkerhet byggs bäst tillsammans med andra. Förmågan att kunna ge och ta emot civil och militär hjälp är central vid en eventuell kris eller konflikt. Därför tycker vi att det är bra att Sverige har väl utvecklade försvarssamarbeten med andra likasinnade länder och organisationer – däribland Nato. Moderaterna vill fortsätta Sveriges närmande till Nato, med fullt medlemskap som mål.
Nato har varit en central aktör för säkerhet och stabilitet ända sedan organisationen bildades 1949. Ett medlemskap i Nato skulle innebära att vi skulle bli en del av Natos kollektiva försvar och dela försvarsgarantier med 29 andra länder. Det skulle på allvar stärka Sveriges säkerhet.
Vad gäller FN:s konvention om ett kärnvapenförbud står Moderaterna fast vid den åsikt vi alltid har haft i frågan. Sverige bör inte skriva under konventionen. Den utredning som regeringen själva tillsatte kom fram till samma slutsats. Ett undertecknande av konventionen skulle riskera svenska försvarssamarbeten med andra länder. Dessutom skulle den även underminera existerande nedrustningsavtal och gynna autoritära kärnvapenländer som skulle ha ett litet intresse
av att underteckna konventionen och än mindre att följa den. Sverige ska inte ratificera en konvention som går på tvärs med svensk och internationell säkerhet.
I formell mening ligger alla de angivna samarbetena utanför Natos ledningsstruktur. Däremot finns kopplingar till Nato för vissa av samarbetena. EU och Nato har en dialog kring hur de två organisationerna ska samarbeta för att möta gemensamma hot. European Intervention Initiative är tänkt att kunna användas i en Natokontext, men samarbetet är inte bindande.
Med vänliga hälsningar,
Hanna Ericsson
********
Hejsan
Tack för ert brev. Jag föreslår att ni ställer frågorna till våra representanter i försvarsutskottet för bäst svar.
Med vänlig hälsning
Ola Möller
*******
Hej Emelia,
Här kommer mina svar på era frågor
Allt gott
Niklas Karlsson
Vilken svensk utrikespolitisk omsvängning ligger till grund för att Sverige nu
ingår försvarsavtal med nya konstellationer av länder?
Det utrikes- och säkerhetspolitiska läget i vårt närområde har under senare år förändrats. Drivkraften bakom de bilaterala försvarsavtal och regionala samarbeten som Sverige har i dagsläget är den försämrade säkerhetssituationen i Europa och framför allt det spända tillståndet runt Östersjön.
På vilket sätt kan det nya försvarspolitiska landskapet påverka Sveriges
utrikespolitiska autonomi?
Sveriges utrikespolitiska självbestämmanderätt är inte avhängig ”det nya försvarspolitiska landskapet” utan Sveriges utrikespolitik utgår från att diplomati och dialog alltid är att föredra framför alternativet. Vikten av dialog och diplomati för att möta säkerhetshot är en lång svensk
tradition och något som även utrikesminister Ann Linde tog upp vid årets Folk och Försvar.
Innebär de nytillkomna försvarssamarbetena en förbättring av förutsättningarna för att Sverige följer sin demokratiska röst (78% av svenskarna) och skriver på FNs kärnvapenförbud?
Kärnvapen är det enskilt största hotet mot mänskligheten och ett enda nedslag skulle få katastrofala humanitära konsekvenser, vapnets fortsatta existens är ett misslyckande för det internationella samfundet. Sverige valde att inte underteckna eller söka ratificering av kärnvapenförbudskonventionen då regeringen konstaterat att den i sin nuvarande form inte är redo för undertecknade. De nytillkomna försvarssamarbetena förändrar inte konventionens innehåll. Dessutom finns ingen majoritet för ett undertecknande i riksdagen. Sverige deltog i FN-förhandlingarna om konventionen på ett konstruktivt sätt och sökte aktivt, men förgäves, åtgärda ett antal brister i konventionsutkastet. Det rörde inte minst konventionens relation till icke-spridningsfördraget (NPT), avsaknaden av tydliga definitioner samt otillräckliga möjligheter att kontrollera efterlevnaden. Dessa svagheter i konventionens utformning består. Sverige kommer som observatör att ha möjligheter att påverka konventionen som gör att den utvecklas i den riktning vi vill se och gör det möjligt för Sverige att ratificera den.
Hur kan de nya europeiska försvarssamarbetena och europeisk diplomati bidra
till förbättrade relationer mellan Sverige och Ryssland?
Sverige står bakom EU:s uttalanden och sanktioner mot Ryssland. Statsminister Löfven har träffat President Putin och relationen med Ryssland är viktig för Sverige. Detta innebär att Sverige både ska kritisera Ryssland för agerande som den olagliga annekteringen av Krim samtidigt som Sverige vill kunna samarbeta med Ryssland gällande utveckling-, transport- och miljö/klimatfrågor.
Ligger något/några av Sveriges internationella försvarssamarbeten som listas nedan, utanför NATOs ledningsstruktur?
Ja, samtliga uppräknade.
*********
Hej!
Här kommer äntligen svar från Miljöpartiet, ursäkta dröjsmålet!
Mvh
Elisabeth Falkhaven (mp)
Vilken svensk utrikespolitisk omsvängning ligger till grund för att Sverige nu ingår försvarsavtal med nya konstellationer av länder?
Att samarbeta för att försvara Sverige är en viktig del av utformningen av det svenska
försvaret så som försvarsberedningen kommit överens om att det ska se ut. Regeringens
inriktning är att samarbeta brett med länder som har betydelse för Sveriges förmåga att
försvara sig men inte gå med i NATO.
På vilket sätt kan det nya försvarspolitiska landskapet påverka Sveriges
utrikespolitiska autonomi?
En bredd av samarbeten med nordiska grannländer och länder i EU ger oss bättre
möjligheter att bedriva en självständig utrikespolitik än vad som hade varit fallet om
samarbetet skett mer ensidigt med USA och NATO.
Innebär de nytillkomna försvarssamarbetena en förbättring av förutsättningarna för
att Sverige följer sin demokratiska röst (78% av svenskarna) och skriver på FNs
kärnvapenförbud?
De påverkar inte Sveriges inställning till FN:s kärnvapenförbud. Det gör däremot
sammansättningen av riksdagen och regeringen. Regeringen har inte kunnat enas om att
skriva under förbudet även om Miljöpartiet drivit på för det och det finns inte heller någon
majoritet i riksdagen för att skriva under förbudet.
Hur kan de nya europeiska försvarssamarbetena och europeisk diplomati bidra till
förbättrade relationer mellan Sverige och Ryssland?
Det viktigaste arbetet här görs inte genom traditionella försvarssamarbeten utan inom EU,
OSSE och andra multi- och bilaterala samarbetsfora. Sverige har handelsrelationer med
Ryssland och vi har sedan länge ett reformstöd för svensk-ryska samarbeten inom
demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och miljö motsvarande cirka 80 miljoner
kronor per år.
Sverige och EU ska vara fortsatt tydliga i relationen till Ryssland vad gäller folkrätten,
respekten för demokrati och mänskliga rättigheter och den europeiska säkerhetsordningen. Vi stödjer EU:s fem vägledande principer samt fortsatta sanktioner mot Ryssland som ska utformas effektivt och inte slå mot allmänheten. Samtidigt är det viktigt att kommunikationskanalerna med Ryssland hålls öppna och att dialog, diplomati och myndighetskontakter inom internationella forum fortsatt främjas. Fora såsom Östersjöstaternas råd, Barentsrådet och Arktiska rådet minskar risken för
missförstånd och bidrar till avspänning. Folk-till-folk-kontakter som vänortssamarbeten,
ungdoms- och kulturutbyten är också ett bra sätt att öka förståelsen människor emellan
och minska mottagligheten för desinformation och propaganda. Kontakten med det civila
samhället är viktig likaså främjandet av mellanfolkliga kontakter, vilka Sverige arbetar för
att utöka.
Ligger något/några av Sveriges internationella försvarssamarbeten som listas
nedan, utanför NATOs ledningsstruktur?
Inget av samarbetena är renodlade NATO-samarbeten och samtliga är utanför Natos
ledningsstruktur (NCS) även om flera NATO-länder ingår i flera av dem. Sveriges
närmaste grannländer ingår mer eller mindre i alla samarbetena. Flera av samarbetena
kan bistå med militära insatser inom FN, EU och NATO men på frivillig basis. Flera av
samarbetena går ut på att anpassa material och rutiner så att de länder som deltar kan
samarbeta militärt.
Swedish-Finnish Naval Task Group (SFNTG)
Ett svenskt finskt bilateralt samarbete. Delar kan anmälas till NATOS reservstyrkeregister
men det har ingen koppling till NCS
Framework Nations Concept (FNC)
Ett samarbete som leds av Tyskland Innefattar inga åtaganden men ger möjligheter att
delta i projekt som gagnar försvarsförmågan.
European Intervention Initiative (EII)
Ett samarbete som leds av Frankrike och ligger utanför NATO och EU defence arm och
ska ge de deltagande länderna möjlighet att delta gemensamt i uppdrag för NATO, EU
eller FN
Nordic Defense Cooperation (NORDEFCO)
Är ett samarbete mellan de nordiska länderna som ger länderna som leds av de nordiska
försvarsministrarna och som bland annat ger möjlighet att samarbeta i internationella
insatser.
Joint Expeditionary Force (JEF)
Är en brittisk styrka som också innefattar ett samarbete med sju andra Europeiska länder,
däribland Sverige och Finland. Syftet är att kunna sätta samman styrkor för insatser som
kan agera utan stöd från andra partners. Styrkan är en brittiskledd och inte en del av Nato.
Olika länder kan delta vid olika tillfällen
Permanent Structural Cooperation (PESCO)
EU:s samarbete kring förvarsprojekt. Trots att samarbetet inte blev precis som vi ville, vill
de gröna fortsätta arbeta för att det ska minska antalet vapensystem i EU och därmed
minska behovet av vapenexport.
*******
Hej Emilia!
Tack för era frågor! Kul att ni engagerar er i säkerhetspolitiska frågor. För Socialdemokraternas del har jag och Niklas Karlsson, vice ordförande i försvarsutskottet, skrivit ett gemensamt svar som bifogas här. Hoppas ni har användning av det i ert fortsatta arbete.
Hälsningar
Kenneth G Forslund (S)
Ordförande utrikesutskottet
Niklas Karlsson (S)
Vice ordförande försvarsutskottet
Vilken svensk utrikespolitisk omsvängning ligger till grund för att Sverige nu ingår försvarsavtal med nya konstellationer av länder?
SVAR: Det utrikes- och säkerhetspolitiska läget i vårt närområde har under senare år förändrats. Drivkraften bakom de bilaterala försvarsavtal och regionala samarbeten som Sverige har i dagsläget är den försämrade säkerhetssituationen i Europa och framför allt det spända tillståndet runt Östersjön.
På vilket sätt kan det nya försvarspolitiska landskapet påverka Sveriges utrikespolitiska autonomi?
SVAR: Sveriges utrikespolitiska självbestämmanderätt är inte avhängig ”det nya försvarspolitiska landskapet” utan Sveriges utrikespolitik utgår från att diplomati och dialog alltid är att föredra framför alternativet. Vikten av dialog och diplomati för att möta säkerhetshot är en lång
svensk tradition och något som även utrikesminister Ann Linde tog upp vid årets Folk och Försvar.
Innebär de nytillkomna försvarssamarbetena en förbättring av förutsättningarna för att Sverige följer sin demokratiska röst (78% av svenskarna) och skriver på FNs kärnvapenförbud?
SVAR: Kärnvapen är det enskilt största hotet mot mänskligheten och ett enda nedslag skulle få katastrofala humanitära konsekvenser, vapnets fortsatta existens är ett misslyckande för det internationella samfundet. Sverige valde att inte underteckna eller söka ratificering av kärnvapenförbudskonventionen då regeringen konstaterat att den i sin nuvarande form inte är redo för undertecknade. De nytillkomna försvarssamarbetena förändrar inte konventionens innehåll. Dessutom finns ingen majoritet för ett undertecknande i riksdagen. Sverige deltog i FN-förhandlingarna om konventionen på ett konstruktivt sätt och sökte aktivt, men förgäves, åtgärda ett antal brister i konventionsutkastet. Det rörde inte minst konventionens relation till icke-spridningsfördraget (NPT), avsaknaden av tydliga definitioner samt otillräckliga möjligheter att kontrollera efterlevnaden. Dessa svagheter i konventionens utformning består. Sverige kommer som observatör att ha möjligheter att påverka konventionen som gör att den utvecklas i den riktning vi vill se och gör det möjligt för Sverige att ratificera den.
Hur kan de nya europeiska försvarssamarbetena och europeisk diplomati bidra till förbättrade relationer mellan Sverige och Ryssland?
SVAR: Sverige står bakom EU:s uttalanden och sanktioner mot Ryssland. Statsminister Löfven har träffat President Putin och relationen med Ryssland är viktig för Sverige. Detta innebär att Sverige både ska kritisera Ryssland för agerande som den olagliga annekteringen av Krim samtidigt som Sverige vill kunna samarbeta med Ryssland gällande utveckling-, transport- och miljö/klimatfrågor.
Ligger något/några av Sveriges internationella försvarssamarbeten som listas nedan, utanför NATOs ledningsstruktur?
SVAR: Ja, samtliga uppräknade.
**********
Hej!
Stort tack för ditt mejl och stort förlåt för att svaret har tagit sådan tid! Här kommer svar från Vänsterpartiet (jag och Håkan Svenneling, som har hand om utrikespolitiken, har skrivit tillsammans, så det kan vara så att ni får identiska svar från oss..):
Vänsterpartiets bestämda uppfattning är Sverige ska vara militärt alliansfritt. Det har varit och kommer fortsatt att vara den klokaste säkerhetspolitiska strategin för att värna vårt lands säkerhet. Den militära alliansfriheten är dessutom en förutsättning för att Sverige ska kunna föra en självständig utrikespolitik för fred och nedrustning.
Som ni skriver har Sveriges försvar under en längre tid närmat sig Nato. Det handlar både om det ingångna samförståndsavtalet om värdlandsstöd, fler gemensamma övningar på svensk mark och en anpassning till Natostandard. Det är en utveckling som driver Sverige in i ett ökat beroende av Nato och som allvarligt skadar vår militära alliansfrihet.
Vi kan inte se att de försvarssamarbeten som ingått de senaste åren skulle öka chanserna att Sverige skriver under FN:s förbud om kärnvapen. Tvärt om kan vi se hur Natomedlemskapen hindrar andra länders arbete för kärnvapennedrustning. Vänsterpartiet arbetar för att göra Norden så väl som Europa till en kärnvapenfri zon och för att i lag förbjuda kärnvapen på svensk mark. Vi vill självklart att Sverige skriver under FN-konventionen mot kärnvapen.
Sverige bör arbeta för en global nedrustning. Ökade militära kraftansträngningar tillsammans med nya utmaningar i omvärlden och spänningar i närområdet riskerar att leda till ett påtagligt försämrat säkerhetsläge. Den spända relationen mellan Ryssland och Nato riskerar att bidra till en ökad militär upprustning med terrorbalans som följd.
Vi motsätter oss militariseringen av EU. Att regeringen bejakar EU:s militarisering, vars mål är en försvarsunion i nära samarbete med Nato, är ännu ett steg bort från den militära alliansfriheten. Dessutom sker det utan någon allmän och folkligt förankrad debatt. Den säkerhet som nu ska byggas med EU och en allt hårdare hoptvinning med Nato består av en hårt uppskruvad retorik och allt intensivare militärövningar och upprustningsprogram. Och inte minst en ständigt ökande spänningsnivå. Vänsterpartiet menar att Sverige bör avbryta allt samarbete som bidrar till militariseringen av EU. I stället bör EU prioritera en roll som förtroendeskapare och fredsbyggare i Europa.
Ryssland är en stormakt och ett grannland. Landets politik och agerande har konsekvenser för Sverige, och vi behöver därför ha fungerande diplomatiska relationer med Ryssland. Det betyder inte att vi ska avhålla oss från att kritisera Rysslands agerande när det är befogat. Tvärt om, måste fungerande relationer bygga på uppriktighet, konsekvens och tydlighet. Samtidigt vill vi vill se ett starkare och tydligare fokus på det mellanfolkliga utbytet med Ryssland. Trots vår geografiska närhet till Ryssland är det mellanfolkliga utbytet förhållandevis litet. Det är inom det ryska civilsamhället vi kan se hopp om en förändring av den ryska politiken. Stöd till civilsamhället är den mest framkomliga vägen för att nå en förändring.
Ett par av frågorna bör snarare ställas direkt till regeringen. Jag hoppas dock att ovanstående kan ge en tydligare bild av Vänsterpartiets politik.
För vidare läsning se våra riksdagsmotioner:
Förbud mot kärnvapen https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/forbud-mot-karnvapen_H402156
För militär alliansfrihet https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/for-militar-alliansfrihet_H502554
Ryssland https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/ryssland_H7023357
Hanna Gunnarsson | Riksdagsledamot, ledamot i försvarsutskottet
********
Hej,
Här är några svar på era frågor.
Vilken svensk utrikespolitisk omsvängning ligger till grund för att Sverige nu
ingår försvarsavtal med nya konstellationer av länder?
Den svenska neutralitetspolitiken existerar inte längre i och med Lissabonfördraget och den
svenska solidaritetsförklaringen. Vi är beredda att bistå andra EU-länder och även de nordiska
länderna i händelse av krig och kris. Det kräver samordning och samövning. I och med att det ännu
inte finns en majoritet i riksdagen för ett svenskt medlemskap i Nato, så blir dessa försvarspolitiska
samarbeten särskilt viktiga för att säkerställa svensk försvarsförmåga.
På vilket sätt kan det nya försvarspolitiska landskapet påverka Sveriges
utrikespolitiska autonomi?
I och med att det finns ett stöd för att stärka Sveriges försvarsförmåga i det försvarspolitiska
landskapet och att vi nu utökar samarbetet med andra länder för att kunna försvara vår del av
Europa, så stärks skyddet av Sverige samt förutsättningarna för att vi ska kunna vara en fri och
självständig nation, även i framtiden. Sverige kommer dock fortsättningsvis ha att beakta EU:s
gemensamma utrikespolitik.
Innebär de nytillkomna försvarssamarbetena en förbättring av förutsättningarna
för att Sverige följer sin demokratiska röst (78% av svenskarna) och skriver på
FNs kärnvapenförbud?
Ett undertecknande av FN:s kärnvapenförbud är inte aktuellt för Kristdemokraterna, oaktat dessa
formella samarbeten. Vi förklarar varför här:
https://www.aftonbladet.se/debatt/a/op1XLj/vi-i-kd-sager-nej-till-karnvapenforbudet
Hur kan de nya europeiska försvarssamarbetena och europeisk diplomati bidra
till förbättrade relationer mellan Sverige och Ryssland?
De europeiska försvarssamarbetena syftar framförallt till att stärka vår försvarsförmåga, så att
våra medborgares säkerhet kan garanteras och så att vi blir mindre sårbara för eventuella ryska
hot och agressioner. Europeisk diplomati bör först och främst syfta till att få Ryssland att upphöra med anfallskriget i östra Ukraina, och att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Först när vi ser en positiv utveckling i dessa avseenden kommer relationerna mellan EU och Ryssland på allvar att kunna förbättras.
Ligger något/några av Sveriges internationella försvarssamarbeten som listas
nedan, utanför NATOs ledningsstruktur?
Ja, flera av de listade internationella försvarssamarbeten ligger utanför Nato-samarbetet, ex.
SFNTG och NORDEFCO. Vad gäller PESCO så är det namnet på EU:s försvarssamarbete.
Ha det fint,
mvh
CHRISTIAN CARLSSON (KD)
Utrikes- och försvarspolitisk sakkunnig, Sveriges riksdag
*********
Hej,
Jag har blivit ombedd av Centerpartiets vikarierande partiledare Anders W Johnsson att svara er på det mejl ni tidigare skickat honom om Sveriges försvarssamarbeten. Se bifogat mejl.
Med vänlig hälsning,
Kristin Jacobsson
Politiskt sakkunnig
Försvarsutskottet, Utrikesutskottet
Centerpartiets Riksdagskansli
Till Svenska Freds, 2020-01-15
Tack för ert mejl med frågor om Sveriges säkerhets- och försvarspolitiska samarbeten.
Sverige har en lång tradition av att samarbeta med andra inom utrikes- och försvarspolitiken. Vi har
länge varit en aktiv medlem av FN och i ca 25 år varit med i både EU och Natos partnerskap för
fred. Det nordiska försvarssamarbetet sträcker sig också decennier bak i tiden och Sverige har varit
aktiv i att stödja de baltiska länderna efter deras självständighet från Sovjetunionen. Det kan
knappast beskrivas som nytt att Sverige deltar i olika säkerhets- och försvarspolitiska samarbeten.
Tvärtom är det en given del av svensk utrikespolitiks doktrin, nämligen att Sverige bygger säkerhet
tillsammans med andra. Den svenska solidaritetsförklaringen är en del av denna och beslutad i bred
politisk samsyn.
Det som däremot har hänt är att den säkerhetspolitiska situationen både i vår del av världen och
globalt har försämrats vilket gjort att det blivit allt viktigare att samarbeta med andra länder, också
ibland i nya konstellationer, än tidigare. Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Det är
jobbigt att veta men det manar också till handling och samarbeten med andra länder. Försvaret av
Sverige måste bli bättre, och utöver andra utrikespolitiska instrument såsom diplomati och handel,
är militär förmåga en viktig del i det. Både det civila och militära försvaret av Sverige måste bli
bättre för att verka krigsavhållande, och därmed fredsbevarande.
De försvarssamarbeten som Sverige deltar i påverkar inte Ryssland. Däremot gör samarbetena att vi
bättre kan stå emot de hot som Ryssland utgör för oss och våra grannländer. Samarbetet med
Ryssland har förutsättningar att bli bättre den dag då Ryssland upphör med den illegala
ockupationen av KRIM. En illegal ockupation som strider mot folkrätten. Ryssland har gång på
gång, bla. i KRIM visat sig vara villiga att inte bara hota militärt utan också agera militärt mot sina
grannländer. Det är fullständigt oacceptabelt och bryter mot internationell rätt. Vi står på samma
sida som våra demokratiska vänner i Baltikum som upplever ett direkt och nära hot från Ryssland.
De försvars- och utrikespolitiska samarbeten Sverige deltar i har utvecklats öppet och transparent
och varit föremål för beslut av både riksdag och regering. De är en del av Sveriges demokratiska
process. De flesta av dem utvecklas bilateralt eller inom ramen för EU, även om vi också fördjupat
våra relationer med Nato. Vi tycker det är bra, men inte tillräckligt. Centerpartiet vill att Sverige ska
gå med i Nato. Gärna tillsammans med Finland.
När det gäller FN kärnvapenförbud anser vi, likt regeringen, att Sverige inte ska skriva under det
såsom nu formulerat. Vi ser ingen motsättning mellan att vara för Natomedlemskap och att driva en
an aktiv nedrustningspolitik. Vi står för båda och har en målbild om en värld utan massförstörelsevapen, inklusive kärnvapen. Det finns däremot en motsättning i att skriva på den nu
föreliggande kärnvapenförbudkonventionen och svensk säkerhet, vilket är den huvudsakliga
anledningen till att vi landat i att Sverige inte bör skriva under den.
